Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krävs på skadestånd för stöld

En avskedad säljledare på en stor matvarukedja krävs på skadestånd för stöld. Enligt Unionen saknar arbetsgivaren bevis och kräver att avskedet ogiltigförklaras.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Matkedjan har raderat övervakningsfilmen från den påstådda stölden. Fredrik Sandberg/TT

I början av oktober förra året försvann två värdepåsar innehållandes kontanter från en livsmedelsbutik i Stockholmstrakten till ett sammanlagt värde av 90 000 kronor. Arbetsgivaren anklagade en säljledare för stöld och avskedade honom. Matbutiken hävdade också att mannen, som är medlem i Unionen, hade lämnat felaktiga uppgifter i utredningen kring hanteringen av dagskassorna och att han brutit mot företagets rutiner för hanteringen av dessa.

Säljledaren själv förnekar brott samt att han skulle ha ljugit eller brutit mot rutinerna. Enligt Unionen saknas det grund för avsked och tidigare i år stämde man arbetsgivaren i Arbetsdomstolen för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd.

Läs mer: Sparkad för stöld – Unionen stämmer matkedja

Nu har arbetsgivarsidan genom Svensk Handel svarat med att stämma sin tidigare medarbetare. Man kräver att mannen betalar tillbaka de 90 000 kronorna som saknas.

Polisanmälan som matkedjan gjorde lades ner och stölden har därför aldrig prövats i domstol. I stället blir det alltså upp till Arbetsdomstolen att avgöra om säljledaren gjort sig skyldig till stöld av värdepåsarna eller inte.

Enligt Unionen finns allvarliga brister i den tekniska bevisningen. Filmen från övervakningskameran i rummet där pengarna ska ha stulits finns inte kvar.

– Det är väldigt olyckligt att bolaget valt att radera övervakningsfilmen. Hade den funnits kvar hade vår medlem blivit friad och det hade det inte vart någon fråga. Det är omöjligt att svara på vad som har hänt, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen.

Bevisbördan vilar på arbetsgivaren och kraven för det som bolaget påstår är högt ställda, enligt Björn Alquist.

– Det är samma beviskrav som i ett brottsmål i tingsrätten, det man påstår ska vara styrkt utom rimligt tvivel. Det här målet hade varit mycket enklare om det funnits en tingsrättsdom. Den delen kommer att bli svår för bolaget, säger han.

Om Arbetsdomstolen skulle komma fram till att säljledaren inte gjort sig skyldig till stöld vill arbetsgivaren att domstolen slår fast att han brutit mot bolagets rutiner för hantering av kontanter, vilket lett till att pengarna försvunnit. Bland annat ska han ha brustit genom att inte ha med sig en kollega när dagskassorna skulle läggas i kassaskåpet och att ha markerat värdepåsen som hämtad i det digitala kassasystemet trots att värdetransportbolaget inte hämtat påsen.

– Medlemmen medger att han på grund av stress råkat skicka iväg samtliga dagskassor i det digitala kassasystemet. Men arbetsgivaren måste nu visa att gjort han varit grovt oaktsamt, vilket vi förnekar, säger Björn Alquist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.