Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kraftig ökning av förhandlingar i Norrbotten

Omorganisationer, högre avkastningskrav och arbetsgivare som lärt sig när de ska kontakta facket. Det är några orsaker till att Unionens förhandlingar ökat med 138 procent i Norrbotten de senaste tre åren.
Ola Rennstam, Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
I Unionen Norrbotten har förhandlingsärendena ökat med 138 procent de senaste tre åren. Colourbox

En sammanställning över antalet förhandlingsärenden i Unionens 18 regioner som tidningen Kollega låtit ta fram visar att det skett en markant ökning i elva av regionerna. Störst är ökningen i Norrbotten, där ärendena ökat med 138 procent de senaste tre åren.

– Det är svårt att säga vad det ökade trycket beror på men vi ser att det sker omorganisationer allt oftare. Det har blivit vanligare med fusioner, många företag köps upp eller går ihop till större affärsenheter. Dessutom har många verksamheter höga avkastningskrav och ska bantas oavsett att man går plus därför att resultatet inte är tillräckligt bra jämfört med budget eller att man ska ha större avkastning nästa år, säger Siw Ahlfort, regional ombudsman Unionen Norrbotten.

En positiv utveckling som kan ha bidragit till ökningen är, enligt Siw Ahlfort, att arbetsgivare har blivit bättre på att veta när de ska begära förhandling.

– Nästan alla arbetsgivare vet att de ska förhandla vid uppsägningar men vid andra typer av organisationsförändringar och omplaceringar har kunskapen blivit bättre. Det kan också vara så att allt fler medlemmar ringer oss och får veta det är en förhandlingssituation och går tillbaka till arbetsgivaren. Men det finns fortfarande finns ett stort mörkertal, säger hon.

Har ni haft några stora varsel under den här tiden?
– Nej, vi har varit i en högkonjunktur och är till stor del fortfarande.

Är det någon särskild typ av ärenden som har ökat?
–Både ärenden som rör arbetsmiljö och arbetstid har ökat. Ett typiskt arbetstidsärende är att man behöver ta ut extra övertid för att det finns vissa personer som har vissa kompetenser, som man redan har utnyttjat hårt och behöver utnyttja lite till för att klara verksamheten. Det är också en följd av att man har snävat in organisationen och inte har så många personer som gör samma saker.

Kan ökningen bero på att det är färre förtroendevalda?
– Vi har inte fått färre förtroendevalda utan antalet ökar och de hanterar otroligt många ärenden som inte syns i vår statistik.

Enligt Siw Ahlfort innebär varje förhandling en förändring på arbetsplatsen som i sig innebär oro och påverkar den psykosociala arbetsmiljön.

– Så blir det fler förhandlingar så blir det mer ansträngt, inte bara för att man bantar organisationen. Förhandlingen är en väldigt liten del medan arbetsplatsen lever med förändringen hela tiden.

I Dalarna har antalet förhandlingar ökat med 42 procent sedan 2014, näst mest av alla regioner. Det finns flera förklaringar, enligt regionchef Matthias Gran: Ett tuffare klimat på arbetsmarknaden, ett ökat  medlemsantal och att regionkontoret har fler ombudsmän än 2014, vilket gör att man hinner med fler ärenden. Tidigare hade regionkontoret större fokus på rådgivningsärenden, utan att ha förhandlingar.

– Numer är vi mer aktiva eftersom förhandlingar också är ett sätt att komma ut på arbetsplatserna och visa sig. Ett av våra mål har varit att öka antalet intresseförhandlingar, alltså förhandlingar som syftar till att teckna kollektivavtal, och där kan man se en ökning, säger Matthias Gran.

Också antalet mbl-förhandlingar har ökat. Det kan bero på att arbetsgivarna har blivit bättre på att höra av sig till facket innan de fattar beslut.

– Det är nog också ett resultat av att vi blivit mycket mer synliga ute på arbetsplatserna. Varför antalet tvisteförhandlingar, alltså förhandlingar där arbetsgivarna brutit mot någon lag, ökat är det svårt att dra några slutsatser om. Vi har inte haft några stora varsel eller neddragningar och antalet konkurser har inte ökat.

I Västerbotten har antalet förhandlingar ökat med 36 procent.

– Ökningen har främst att göra med hur vi registrerar våra förhandlingar, ökningen är inte så stor i verkligheten. En annan anledning är fler medlemmar på mindre företag där man inte har förtroendevalda men det är inte det som har dragit iväg med 35 procent, säger Maj-Inger Åhgren, regionchef Västerbotten.

Per-Erik Djärf, biträdande kanslichef på Unionen, tror att ökningarna till viss del kan förklaras med att regionerna förändrat sitt sätt att registrera ärenden i systemen. Han tycker dock att Norrbottens ökning på 138 procent är överraskande.

­– Den ökningen låter stor. Självklart förekommer skillnader mellan regioner och Norrbottens stora höjning har nog både en koppling till ändrade rutiner samt att det varit viss turbulens på arbetsmarknaden där uppe, säger han.

Text: Linnea Andersson,  Petra Rendik, Ola Rennstam och Johanna Rovira.

Förändring av antalet förhandlingar från 2014 till 2016:

Ökning i procent:

  • Norrbotten +138%
  • Dalarna +42%
  • Västerbotten +36%
  • Uppland +24%
  • Sydväst +16%
  • Mellannorrland +16%
     

Minskning i procent:

  • Ö. Sörmland/Gotland -32%
  • Mälardalen -13%
  • Värmland -11%
  • Gävleborg -11%
  • Småland -10%

Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen