Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konsulttvist på Volvo

Nödvändigt för att skapa flexibilitet, eller ett sätt att ersätta fasta anställningar med otrygga? Synen på de inhyrda anställda skiftar. På AB Volvo har facket dragit frågan om insyn i konsulternas villkor till central förhandling.
Niklas Hallstedt Publicerad

En statlig utredning slog i somras fast att det är sällsynt att personal från bemanningsföretag hyrs in när tidigare uppsagda fortfarande har företrädesrätt till anställning.

Det lutar sig Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv, mot i en debattartikel i Svenska Dagbladet när han skriver att det är ”hög tid att facken en gång för alla slutar svartmåla bemanningsbranschen”. Från LO:s sida anser man dock att utredningens slutsats beror på att den inte fick tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Företagen ”säger upp sin ordinarie personal men väljer att behålla dem som är inhyrda, något som uppfattas som oerhört provocerande”, skriver LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och ombudsmannen Kent Ackholt.

Unionen har avtal både med konsult- och bemanningsbranschen, och har under flera år arbetat med att skapa bättre villkor för de anställda. Men den fackliga verksamheten i beställarföretagen kan bli lidande när branschen växer.

- Ju fler man tar in, oaktat om det är konsulter eller från bemanningsföretag, så påverkas den fackliga styrkan. I regel är inte konsulterna med i klubbar på arbetsplatsen, det kan urholka det fackliga inflytandet, säger Kennet Morin, ombudsman på Unionen.

Ett vanligt argument för att anlita konsulter är att de är lättare att göra sig av med än den egna personalen när verksamheten måste bantas. Det är dock inte alltid det går till på det viset.

- På AB Volvo ger man den fasta personalstyrkan erbjudanden så att de säger upp sig själva och behåller konsulterna i stället, berättar Mats Henning, en av Unionens sektionsordförande på företaget. Enligt Mats Henning utgör konsulterna cirka 30 procent av tjänstemännen på vissa enheter.

- Nu håller vi på och drar ned på konsulterna också. Men min upplevelse är att det skedde först efter man gått ut med erbjudandet till den fasta personalen. Företagsledningen är så noga med att poängtera att vi måste ha flexibilitet, ändå har man låst in sig i ett hörn. Vi har många konsulter som är inne i fem sex år och värre än så. Det finns vissa kunskaper som vi inte själva har i dag, därför kan vi inte göra oss av med dem.

Det största problemet med de inhyrda konsulterna är dock fackets brist på insyn, anser Mats Henning. Det har klubben nu drivit till central förhandling.

- Vi har inte den insyn vi vill ha när vi tar in konsulter, vad de ska göra, var de kommer ifrån, vi vet inte om de har kollektivavtal och schysta villkor. Vi är definitivt missnöjda med hur det är i dag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.

Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY