Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konsulttvist på Volvo

Nödvändigt för att skapa flexibilitet, eller ett sätt att ersätta fasta anställningar med otrygga? Synen på de inhyrda anställda skiftar. På AB Volvo har facket dragit frågan om insyn i konsulternas villkor till central förhandling.
Niklas Hallstedt Publicerad

En statlig utredning slog i somras fast att det är sällsynt att personal från bemanningsföretag hyrs in när tidigare uppsagda fortfarande har företrädesrätt till anställning.

Det lutar sig Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv, mot i en debattartikel i Svenska Dagbladet när han skriver att det är ”hög tid att facken en gång för alla slutar svartmåla bemanningsbranschen”. Från LO:s sida anser man dock att utredningens slutsats beror på att den inte fick tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Företagen ”säger upp sin ordinarie personal men väljer att behålla dem som är inhyrda, något som uppfattas som oerhört provocerande”, skriver LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och ombudsmannen Kent Ackholt.

Unionen har avtal både med konsult- och bemanningsbranschen, och har under flera år arbetat med att skapa bättre villkor för de anställda. Men den fackliga verksamheten i beställarföretagen kan bli lidande när branschen växer.

- Ju fler man tar in, oaktat om det är konsulter eller från bemanningsföretag, så påverkas den fackliga styrkan. I regel är inte konsulterna med i klubbar på arbetsplatsen, det kan urholka det fackliga inflytandet, säger Kennet Morin, ombudsman på Unionen.

Ett vanligt argument för att anlita konsulter är att de är lättare att göra sig av med än den egna personalen när verksamheten måste bantas. Det är dock inte alltid det går till på det viset.

- På AB Volvo ger man den fasta personalstyrkan erbjudanden så att de säger upp sig själva och behåller konsulterna i stället, berättar Mats Henning, en av Unionens sektionsordförande på företaget. Enligt Mats Henning utgör konsulterna cirka 30 procent av tjänstemännen på vissa enheter.

- Nu håller vi på och drar ned på konsulterna också. Men min upplevelse är att det skedde först efter man gått ut med erbjudandet till den fasta personalen. Företagsledningen är så noga med att poängtera att vi måste ha flexibilitet, ändå har man låst in sig i ett hörn. Vi har många konsulter som är inne i fem sex år och värre än så. Det finns vissa kunskaper som vi inte själva har i dag, därför kan vi inte göra oss av med dem.

Det största problemet med de inhyrda konsulterna är dock fackets brist på insyn, anser Mats Henning. Det har klubben nu drivit till central förhandling.

- Vi har inte den insyn vi vill ha när vi tar in konsulter, vad de ska göra, var de kommer ifrån, vi vet inte om de har kollektivavtal och schysta villkor. Vi är definitivt missnöjda med hur det är i dag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.