Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konsulttvist på Volvo

Nödvändigt för att skapa flexibilitet, eller ett sätt att ersätta fasta anställningar med otrygga? Synen på de inhyrda anställda skiftar. På AB Volvo har facket dragit frågan om insyn i konsulternas villkor till central förhandling.
Niklas Hallstedt Publicerad

En statlig utredning slog i somras fast att det är sällsynt att personal från bemanningsföretag hyrs in när tidigare uppsagda fortfarande har företrädesrätt till anställning.

Det lutar sig Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv, mot i en debattartikel i Svenska Dagbladet när han skriver att det är ”hög tid att facken en gång för alla slutar svartmåla bemanningsbranschen”. Från LO:s sida anser man dock att utredningens slutsats beror på att den inte fick tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Företagen ”säger upp sin ordinarie personal men väljer att behålla dem som är inhyrda, något som uppfattas som oerhört provocerande”, skriver LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och ombudsmannen Kent Ackholt.

Unionen har avtal både med konsult- och bemanningsbranschen, och har under flera år arbetat med att skapa bättre villkor för de anställda. Men den fackliga verksamheten i beställarföretagen kan bli lidande när branschen växer.

- Ju fler man tar in, oaktat om det är konsulter eller från bemanningsföretag, så påverkas den fackliga styrkan. I regel är inte konsulterna med i klubbar på arbetsplatsen, det kan urholka det fackliga inflytandet, säger Kennet Morin, ombudsman på Unionen.

Ett vanligt argument för att anlita konsulter är att de är lättare att göra sig av med än den egna personalen när verksamheten måste bantas. Det är dock inte alltid det går till på det viset.

- På AB Volvo ger man den fasta personalstyrkan erbjudanden så att de säger upp sig själva och behåller konsulterna i stället, berättar Mats Henning, en av Unionens sektionsordförande på företaget. Enligt Mats Henning utgör konsulterna cirka 30 procent av tjänstemännen på vissa enheter.

- Nu håller vi på och drar ned på konsulterna också. Men min upplevelse är att det skedde först efter man gått ut med erbjudandet till den fasta personalen. Företagsledningen är så noga med att poängtera att vi måste ha flexibilitet, ändå har man låst in sig i ett hörn. Vi har många konsulter som är inne i fem sex år och värre än så. Det finns vissa kunskaper som vi inte själva har i dag, därför kan vi inte göra oss av med dem.

Det största problemet med de inhyrda konsulterna är dock fackets brist på insyn, anser Mats Henning. Det har klubben nu drivit till central förhandling.

- Vi har inte den insyn vi vill ha när vi tar in konsulter, vad de ska göra, var de kommer ifrån, vi vet inte om de har kollektivavtal och schysta villkor. Vi är definitivt missnöjda med hur det är i dag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.