Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

A-kassa stoppas efter förlikning

Att få ekonomisk kompensation för fel som arbetsgivaren begått kan sätta käppar i hjulet för rätten till a-kassa. Det har tre Unionenmedlemmar fått erfara efter en ny dom i kammarrätten.
Ola Rennstam Publicerad

2016 förlorade tre Unionenmedlemmar i Skåne jobbet på grund av arbetsbrist, problemet var att arbetsgivaren verkställt uppsägningarna utan att först förhandla med facket och informera medarbetarna på det sätt som lagen kräver. Unionen stämde arbetsgivaren för brott mot mbl och las och tvisten slutade så småningom i en förlikning som innebar att medarbetarna fick 25 000 kronor vardera från sin tidigare arbetsgivare.

Men när de kort efter uppsägningen ansökte om a-kasseersättning fick de avslag från Unionens a-kassa. Detta med motiveringen att pengarna från förlikningsuppgörelsen är ett avgångsvederlag och därmed är att betrakta som lön. Detta innebar att medlemmarna inte ses som arbetslösa så länge avgångsvederlaget täcker upp för den tidigare månadslönen.

Unionen anser att a-kassans bedömning är felaktig.
– Den ersättning medlemmarna fick i samband med förlikningen var ett allmänt skadestånd, inte ett ekonomiskt skadestånd eller avgångsvederlag. Allmänna skadestånd är en kränkningsersättning som inte ska påverka rätten till a-kassa, säger Markus Sjöstedt, förbundsjurist på Unionen som företrätt medlemmarna.
– Det är väldigt tydligt i det här fallet. Tvisten som ledde fram till förlikningen innehöll inget annat än brott mot mbl och las , så något annat yrkande än allmänt skadestånd har aldrig varit aktuellt.

Unionen överklagade beslutet till förvaltningsrätten som gav förbundet och medlemmarna rätt. Domen överklagades dock av Unionens a-kassa och nu har kammarrätten gjort en helt annan bedömning. Enligt den nya domen framgår det inte av förlikningsavtalet att det var frågan om ett allmänt skadestånd eller att arbetsgivaren medger brott mot den arbetsrättsliga lagstiftningen. Domen innebär med andra ord att det är a-kassans ursprungliga beslut som gäller. Markus Sjöstedt är förvånad över kammarrättens avgörande.
– Det är tråkigt. Vi tycker att förvaltningsrättens dom var välmotiverad och hade hoppats och trott att den skulle stå sig. Men vi har sett i tidigare domar att det är svårt för den enskilde att bevisa att ersättningar från förlikningar är allmänt skadestånd.

Kammarrättens dom slår fast att det är individen som har bevisbördan för att man har rätt till ersättning.
– Domen visar att vår tillämpning var korrekt, kammarrätten går helt på vår linje, säger Anna-Lena Leksell, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa.

Att i en förlikning få en arbetsgivare att medge att man begått ett lagbrott och att det rör sig om ideellt skadestånd för kränkningen är inte lätt.
– Det är därför man måste driva ärendet till domstol för att få klarlagt om det ska utgå ett ideellt skadestånd eller inte. Men om man, som i det här fallet, i stället når en förlikning anser kammarrätten att beviskraven för ideellt skadestånd inte är uppfyllda, säger Anna-Lena Leksell.

Unionen har beslutat att överklaga domen till Högsta förvaltningsdomstolen.

Så avgörs rätten till a-kassa

Vid bedömningen av ersättning tittar Unionens a-kassa på om utbetalningen från arbetsgivaren utgår på grund av anställningens upphörande eller inte. All ersättning som utgår för att anställningen upphör betraktas som jämförbart med avgångsvederlag och hindrar ersättning från a-kassan. Det gör däremot inte lön, semesterersättning och bonus, alltså sådan ersättning som individen redan tjänat in och skulle fått oavsett om man slutar eller inte. Ideellt eller allmänt skadestånd som utdömts av domstol räknas inte som lön, det gör däremot ekonomiskt skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsgivare vägrar följa dom – Unionen kräver två miljoner

Unionens vann i domstol, men arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter domen. Nu stämmer förbundet bolaget på ytterligare två miljoner kronor i utebliven lön och tjänstepension.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad 25 maj 2026, kl 06:01
Gatumiljö i centrala Stockholm med en person sedd bakifrån och polisbil i bakgrunden. Bilden illustrerar en arbetsrättslig tvist som lett till ny stämning.
Trots att anställningen enligt domen skulle fortsätta betalades varken lön eller pension ut. Unionen har därför lämnat in en ny stämningsansökan. Foto: Ola Rennstam

Kvinnan som arbetade i ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm blev uppsagd på grund av personliga skäl 2023. Som Kollega rapporterat om tidigare skedde uppsägningen efter att hon upplyst bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. 

Unionen stämde arbetsgivaren och krävde att hon skulle få tillbaka sitt jobb. Tingsrätten gick på Unionens linje – uppsägningen ogiltigförklarades och bolaget dömdes att betala 135 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, fackets rättegångskostnader samt lön och tjänstepension under tiden som tvisten pågått. 

Bröt anställningskontraktet

Om en uppsägning ogiltigförklaras innebär det anställningen fortsätter som vanligt (se faktaruta nedan). Men bolaget vägrade att rätta sig efter domen, vilket i praktiken innebar att de bröt anställningskontraktet och avslutade hennes anställning. 

Unionen stämmer nu kapitalförvaltarna igen, denna gång på den uteblivna lön, tjänstepension, friskvårdsbidrag och som de vägrat betala, sammanlagt en summa på drygt två miljoner kronor. 

”De bryr sig inte om lagar och regler”

Kvinnan är tacksam för att Unionen driver tvisten åt henne men känner en uppgivenhet kring tvisten med bolaget, som pågått i flera år. 

– Jag vill bara gå vidare och släppa den här historien men det går inte när de fortsätter att bråka. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad, jag tvingades sluta för att jag tog upp att de inte följde lagar och regler. Här är ytterligare ett bevis på att de inte bryr sig om vad som gäller, säger hon.

Ny stämning efter utebliven lön och tjänstepension

Nu hoppas hon att Unionens stämningsansökan ska ge henne den lön, semesterersättning och inbetalning till tjänstepension hon har rätt till enligt lag.

– Jag vann i tingsrätten och fick ju min anställning tillbaka. Om jag varit anställd under den här perioden ska jag väl ha lön, jag jobbar ju inte gratis, säger hon. 

Kollega har varit i kontakt med bolagets vd som avböjer att kommentera ärendet.

Uppsägningen ogiltigförklaras – vad gäller?

  • När en arbetsgivare säger upp en anställd måste det finnas sakliga skäl. Det kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. 
     
  • Om du anser att det saknas sakliga skäl kan du bestrida uppsägningen. Observera att du måste agera snabbt, eftersom tiden för att kunna göra detta är kort - oftast två veckor.
     
  • Ditt fackförbund kan driva ärendet vidare till förhandling och domstol. Du kan kräva att få behålla din anställning eller att arbetsgivaren ska betala skadestånd.
     
  • Om en domstol kommer fram till att uppsägningen ska ogiltigförklaras innebär det att din anställning formellt sett har fortsatt hela tiden. Din arbetsgivare måste då betala ut lön till dig retroaktivt för den tid som tvisten pågått och du har också rätt till allmänt skadestånd.

Källa: Unionen