Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

A-kassa stoppas efter förlikning

Att få ekonomisk kompensation för fel som arbetsgivaren begått kan sätta käppar i hjulet för rätten till a-kassa. Det har tre Unionenmedlemmar fått erfara efter en ny dom i kammarrätten.
Ola Rennstam Publicerad

2016 förlorade tre Unionenmedlemmar i Skåne jobbet på grund av arbetsbrist, problemet var att arbetsgivaren verkställt uppsägningarna utan att först förhandla med facket och informera medarbetarna på det sätt som lagen kräver. Unionen stämde arbetsgivaren för brott mot mbl och las och tvisten slutade så småningom i en förlikning som innebar att medarbetarna fick 25 000 kronor vardera från sin tidigare arbetsgivare.

Men när de kort efter uppsägningen ansökte om a-kasseersättning fick de avslag från Unionens a-kassa. Detta med motiveringen att pengarna från förlikningsuppgörelsen är ett avgångsvederlag och därmed är att betrakta som lön. Detta innebar att medlemmarna inte ses som arbetslösa så länge avgångsvederlaget täcker upp för den tidigare månadslönen.

Unionen anser att a-kassans bedömning är felaktig.
– Den ersättning medlemmarna fick i samband med förlikningen var ett allmänt skadestånd, inte ett ekonomiskt skadestånd eller avgångsvederlag. Allmänna skadestånd är en kränkningsersättning som inte ska påverka rätten till a-kassa, säger Markus Sjöstedt, förbundsjurist på Unionen som företrätt medlemmarna.
– Det är väldigt tydligt i det här fallet. Tvisten som ledde fram till förlikningen innehöll inget annat än brott mot mbl och las , så något annat yrkande än allmänt skadestånd har aldrig varit aktuellt.

Unionen överklagade beslutet till förvaltningsrätten som gav förbundet och medlemmarna rätt. Domen överklagades dock av Unionens a-kassa och nu har kammarrätten gjort en helt annan bedömning. Enligt den nya domen framgår det inte av förlikningsavtalet att det var frågan om ett allmänt skadestånd eller att arbetsgivaren medger brott mot den arbetsrättsliga lagstiftningen. Domen innebär med andra ord att det är a-kassans ursprungliga beslut som gäller. Markus Sjöstedt är förvånad över kammarrättens avgörande.
– Det är tråkigt. Vi tycker att förvaltningsrättens dom var välmotiverad och hade hoppats och trott att den skulle stå sig. Men vi har sett i tidigare domar att det är svårt för den enskilde att bevisa att ersättningar från förlikningar är allmänt skadestånd.

Kammarrättens dom slår fast att det är individen som har bevisbördan för att man har rätt till ersättning.
– Domen visar att vår tillämpning var korrekt, kammarrätten går helt på vår linje, säger Anna-Lena Leksell, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa.

Att i en förlikning få en arbetsgivare att medge att man begått ett lagbrott och att det rör sig om ideellt skadestånd för kränkningen är inte lätt.
– Det är därför man måste driva ärendet till domstol för att få klarlagt om det ska utgå ett ideellt skadestånd eller inte. Men om man, som i det här fallet, i stället når en förlikning anser kammarrätten att beviskraven för ideellt skadestånd inte är uppfyllda, säger Anna-Lena Leksell.

Unionen har beslutat att överklaga domen till Högsta förvaltningsdomstolen.

Så avgörs rätten till a-kassa

Vid bedömningen av ersättning tittar Unionens a-kassa på om utbetalningen från arbetsgivaren utgår på grund av anställningens upphörande eller inte. All ersättning som utgår för att anställningen upphör betraktas som jämförbart med avgångsvederlag och hindrar ersättning från a-kassan. Det gör däremot inte lön, semesterersättning och bonus, alltså sådan ersättning som individen redan tjänat in och skulle fått oavsett om man slutar eller inte. Ideellt eller allmänt skadestånd som utdömts av domstol räknas inte som lön, det gör däremot ekonomiskt skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.