De tidigare och nuvarande timanställda skulle få en semesterersättning motsvarande 12 procent av årets totala provision.
I stället betalades hela provisionen ut en gång till, vilket innebar några hundra till cirka 20 000 kronor.
- Totalt har vi betalat ut 1,9 miljoner kronor för mycket, säger informationschefen Annika Ferm.
- Men när vi upptäckte misstaget var det inte meningen att vi skulle ta tillbaka pengarna på januarilönen utan ordna det längre fram, så att vi hunnit tala med alla berörda.
I stället skedde alltså ett nytt misstag då pengarna drogs på januarilönen.
Efter möten med facket beslöt ledningen i dag att genast betala tillbaka pengarna.
- Ledningen har insett att man gjort fel och att lagbrottet är ett faktum. Avsikten är nu att ordna det här så bra som möjligt, så att man får tillbaka de pengar man förlorat men på ett rimligt sätt, säger Bertil Persson, Sifklubbens ordförande på Tradimus i Östersund där 250 Sifmedlemmar är berörda.
Ett sätt att reglera skulden kan vara att arbetsgivaren gör upp en avbetalningsplan.
- Det kan kanske bli konsekvensen i vissa fall. Men ingen som handlat i god tro behöver betala tillbaka. Det har flera rättsfall visat, säger Bertil Persson.
Borde inte en del ha insett att de fått för mycket pengar?
- Det kan ju skilja mellan individer. Men det var också så att de timanställda först fick veta att det skulle betalas ut något som de inte fått. Och då förväntade de sig säkert många att de skulle få något utöver det vanliga, säger Bertil Persson.
I det fall ledningen och berörda Sifmedlemmar blir oense om en återbetalning kan klubben begära en tvisteförhandling som kan resultera i en rättstvist.
Tradimus är ett svenskägt tjänsteföretag med totalt 2 400 anställda. De fyra callcentren finns i Östersund, Växjö, Kalmar och Örebro.

ANITA TÄPP

Fotnot:
Den som mottagit en extra summa pengar av arbetsgivaren och förbrukat den i god tro är enligt rättspraxis inte skyldig att betala tillbaka.
Enligt lagen om kvittningsrätt får arbetsgivaren inte heller reglera en skuld genom avdrag på lönen, om inte den anställde medger det eller, under vissa förutsättningar, om den rätten finns inskriven i ett avtal, som vid avdrag för hem-PC.
Om en anställd medger sig uppsåtligen ha gjort sig skyldig till en skada i tjänsten, exempelvis medvetet förstört kontorsutrusning, har arbetsgivaren rätt att kvitta skulden genom löneavdrag.
Men arbetsgivaren måste då ändå se till att den anställde har pengar kvar till att försörja sig.
En fortlöpande lönejustering, exempelvis avdrag för vård av barn månaden innan, omfattas inte av kvittningsförbudet.