Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Havererat IT-projekt kostade Sif miljoner

Sif ville ha en Rolls Royce men betala för en Volvo. Det är vd Anssi Atterbys förklaring till att hans företag Kentor gick miste om en lukrativ order. Men Sif fick punga ut med 3,5 miljoner för att kunna avbryta upphandlingen av ett nytt verksamhetssystem.<br />
Publicerad
Varken Sifs eller IT-konsulten Kentors ledningar vill prata om kostnaderna för det nerlagda projektet. Siffrorna betraktas som en affärshemlighet, även om parterna inte förbjudit varandra att offentliggöra dem. Siftidningens undersökning har gett en så pass trovärdig bild av kostnader och handlingsförlopp att vi anser våra uppgifter bekräftade.
Minst 120 anställda i Sif har under två år varit med och kartlagt de behov som ett nytt datoriserat verksamhetssystem skulle leva upp till. Det uttjänta medlemsregistret MedWind skulle ersättas med en ny IT-plattform. Systemet skulle kopplas ihop med funktioner för inkassering av avgifter, kursadministration, statistik och ett ärende- och dokumenthanteringssystem. Ett medlemsärende skulle enkelt kunna följas på datorskärmen, av både medlem och handläggare. Kopplingar till telefoni och intranät önskades också.
Kartläggningen ledde fram till en kravspecifikation på 400 sidor och ännu fler rutiner och applikationer. Kentor fick ordern i konkurrens med tre andra IT-konsulter.
-Kentor var varken dyrast eller billigast. De erbjöd den funktionalitet vi ville ha, säger Sifs ekonomichef Urban Fastrup.
Vad Siftidningen erfar stannade Kentors offert på ca 20 miljoner. Men när avtalet skulle undertecknas våren 2006 var prislappen drygt 30 miljoner kronor. Merparten av kostnadsökningen avsåg arbete med konvertering av data från Medwind till det nya systemet, som skulle byggas på plattformen Platina från EBI Systems.
Kentor visste från början att konverteringen skulle ingå. Lade företaget ett orealistiskt bud?
-Nej, hävdar vd Anssi Atterby. Konvertering av data tar man normalt i vår bransch aldrig till ett fast pris. Man gör en uppskattning. Om data i de gamla filerna är dåliga eller använts på fel sätt blir det jättemycket arbete med konverteringen. Det fanns ett riskmoment här. Projektet kunde bli dyrare än planerat.
-Det kom upp nya saker som vi inte förstått. Vi har inte för vana att lura kunderna. Vi har kalkylerat efter bästa förmåga.
Avtalet skrevs under i april. Det innehöll ett målpris som kunde underskridas eller överskridas beroende på vad en förstudie under sommaren skulle resultera i. Den utfördes av Kentors systemarkitekter.
När studien presenterades i augusti fick Sifs förhandlare nästa chock. Kentor bedömde nu arbetet som så komplicerat att det i antal konsulttimmar skulle dra iväg ytterligare. Sifs projektledning såg ingen bortre gräns för kostnaderna. Uppgifter förekommer om en slutnota på 50-75 miljoner, kanske ännu mer.
-De siffrorna känner jag inte igen, säger Anssi Atterby. Vi var inte så långt ifrån varandra prismässigt. Däremot fanns det en rutin, att framställa en stor mängd rapporter och blanketter, som det inte är lönsamt att programmera. Jag föreslog en standardlösning. I stället för att bygga en Volvo började man närma sig en Rolls Royce på vissa bitar.
Kentor erbjöd sig att leverera ett bantat system. Men i mitten av september hade Sifs ledning fått nog. Förbundet slog till reträtt och inledde förhandlingar om att häva avtalet. "Jag är på ren svenska skitförbannad på Kentor och skulle ha velat stämma arslet av dom", säger en anställd anonymt. Juridisk expertis avrådde dock Sif från att ta till hårdhandskarna. En rättslig process skulle sannolikt sluta i förlikning.
-Vi skrev aldrig fast i avtalet att vi kunde bryta det. Då hade det kostat oss ännu mer, säger Sifs stabschef Kerstin Christopherson, ansvarig för beställningen.
-Många har sagt att det var tufft gjort av oss att avbryta. Vi har lärt oss massor på allt nerlagt arbete som vi kan dra nytta av, möjligen med undantag av förstudien.
Ändå är det just förstudien som Sif fick ersätta Kentor för - för att komma ur affären. Det handlar om mellan tre och fyra miljoner kronor, pengar som alltså inte var till någon nytta.
-Vi har inte pushat till det yttersta. Vi gjorde upp i godo. Man måste köpa läget och komma överens, säger Kentors vd Anssi Atterby.
-Jag har inga bad feelings. I bästa samförstånd har vi lämnat varandra, supportar Kerstin Christopherson.
Samtidigt som en och annan gnisslar tänder inom Sif har Kentors vd ställt sig frågan: varför blev det inte som jag är van vid? Här är hans svar:
-Vi skötte informationsgivningen från vårt håll på ett sätt så att kunden tappade förtroendet. Det blev dyrare än vi sagt. Vi tar på oss vår del - och Sif bör ta på sig sin del - för att vi inte lyckades banta projektet.
En del av Kentors självkritik är insikten att beställare av stora IT-projekt alltid är rädda för att misslyckas.
-Det är den övergripande första känslan. Rädslan är dominerande, säger Anssi Atterby.
I den mån det finns någon självkritik inom Sif gällande det havererade projektet får den sökas i anonyma bekännelser som "Vårt fel är att vi ville köpa ett standardsystem men la till 800 anpassningar".

BJÖRN ÖIJER

I morgon: Vad gör Sif nu?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ringde sig själv i Telias kundtjänst – fick sparken

Medarbetaren ringde sig själv för att hinna med jobbet i kundtjänst för Telia. För det fick personen sparken. Nu stäms Telia av Unionen för ogiltigt avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad 12 juni 2025, kl 09:27
Teliaskylt
Arbetet i Telias kundtjänst beskrivs som pressat i en stämningsansökan från Unionen. En kundtjänstanställd ringde upp sig själv för att hinna med jobbet men fick sparken för det. Nu stämmer facket företaget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Artikeln har uppdaterats 16 juni.

Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog. 

Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen. 

Lyste rött i systemet

Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet. 

Chefen: Sköt det snyggt

Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.

Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen. 

När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken. 

Stäms på 190 000 kronor

Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund. 

Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet. 

Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten. 

"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.