Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hade för låg energi – blev uppsagd

Den nya chefen ansåg att projektledaren saknade tillräcklig energi för att utföra sina arbetsuppgifter och valde att säga upp honom. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren på sammanlagt 260 000 kronor.
Lina Björk Publicerad
traza/Colourbox
Den nya chefen tyckte att projektledaren utförde sitt jobb utan energi och intresse. traza/Colourbox

Projektledaren hade jobbat ett år på finansbolaget när han fick en ny chef. Han hade tidigare inte haft några klagomål på sitt arbete, men den nya chefen ansåg att projektledaren utförde jobbet utan energi och intresse. Hon tyckte också att han inte kunde hålla tider och att arbetet han gjorde saknade kvalitet. Exakt vad som menades med bristande kvalitet ville hon inte precisera.

Till sommaren föreslog arbetsgivaren att han skulle säga upp sig själv. Det ville projektledaren inte utan efterfrågade i stället en handlingsplan för att få veta exakt vad som förväntades av honom. Någon sådan presenterades aldrig utan han blev i stället uppsagd i augusti.

Arbetsgivaren har en skyldighet att om det är möjligt, försöka omplacera den anställda i stället för att säga upp. Finansbolaget lämnade ett omplaceringserbjudande som administrativ resurs. Men tjänsten innebar både en halverad månadslön och helt andra arbetsuppgifter jämfört med hans ordinarie tjänst. Dessutom fick han inte tillfälle att tänka över erbjudandet eftersom arbetsgivaren lade fram förslaget med orden ”Jobbet inne på corpen är slut från och med den här veckan”.

Unionen anser att projektledaren sagts upp utan saklig grund och väljer därför att stämma arbetsgivaren på sammanlagt 260 000 kronor för medlemmens räkning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.