Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Försenat intyg gav avsked

Ett läkarintyg som skickades in för sent blev orsaken till ett avsked. När Unionens ombudsman ringde upp bolagets vd för att förklara misstaget sade vd:n att den enda godtagbara anledningen till tabben var om kvinnan ”hade legat i koma”
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Ett försenat läkarintyg kostade kvinnan jobbet. Nu stämmer Unionen företaget på sammanlagt 180 000 kronor. Colourbox

Kvinnan som jobbade med att sälja kurser till kommuner och landsting hade haft problem med sin hälsa en längre tid. Efter en bukoperation fick hon komplikationer och var tvungen att genomgå en lång rehabilitering vid Smärtmottagningen. Träningen var hård och kvinnan fick kämpa med de mest basala sysslorna, vissa dagar klarade hon inte av att ta sig upp ur sängen.

I slutet av oktober fick hon ett brev från sin arbetsgivare där man berättade att hennes anställning hade upphört för att hon varit frånvarande utan skäl.
Kvinnan blev chockad och kontaktade sin behandlande läkare, som konstaterade att det uppstått ett missförstånd mellan primärvården och Smärtmottagningen och att hennes läkarintyg inte skickats in i tid.

Men även om läkarintyget skickades in redan dagen efter så vägrade företaget att ta tillbaka kvinnan och hänvisade till att det enda godtagbara skälet att inte skicka in intyget i tid hade varit om hon ”hade legat i koma”.

Unionen påkallade förhandling med företaget som kovände och plötsligt ville ta tillbaka kvinnan i tjänst. Hon var dock inte längre intresserad av att jobba kvar och nu stämmer Unionen utbildningsföretaget på sammanlagt 180 000 kronor för olagligt avsked.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.