Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Förlorade chefsjobbet utan förklaring

En Unionenmedlem blev utan förvarning av med sin tjänst som butikschef i en mataffär. Nu kräver Unionen ett skadestånd på hundratusen kronor.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shuttertsock
Kvinnan jobbade som butikschef i en matvarubutik. Shuttertsock

Det är oklart vad som var upphovet till alltsammans. Kanske började det med att Handelsanställdas förbund anmälde butiken till Arbetsmiljöverket för brister i ledarskapet. Kritiken riktades dock inte mot butikschefen utan mot affärens ägare.

Det var i alla fall dagen efter som medlemmen efter nästan fyra år som butikschef fick ett samtal där ägaren sa åt henne att överlämna ansvaret för butiken till en annan anställd.

Den följande veckan fick hon även lämna över nycklar till butiken, koder till dator och bankkonton som var kopplade till butiken. Därtill raderades hennes e-postkonto och hon ombads lämna in sin tjänstetelefon och förmånsbil. Hon fick också veta att hon framöver skulle ha timlön i stället för månadslön vilket hon hade haft som butikschef.

Unionen kräver nu arbetsgivaren på hundratusen kronor i skadestånd.

– Det var en helt grundlös åtgärd av affärens ägare. För vår medlem kom det som en blixt från klar himmel, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen, enligt vilken det handlar om ett brott mot lagen om anställningsskydd, las, eftersom kvinnan avskedats från anställningen som butikschef utan skäl.

Medlemmen har varit föräldraledig sedan hon fråntogs rollen som butikschef.

– Hon har kvar sin anställning, men reagerar mot det som skett, säger Lena Isenstam.

– Det är en oklar situation där arbetsgivarens inställning är svårbegriplig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.