Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Förhandlingar om arbetsrätten inledda

På tisdagen inleddes förhandlingar mellan PTK och Svenskt Näringsliv om arbetsrätten. Bättre anställningstrygghet för privatanställda tjänstemän och mer kompetensutveckling hoppas PTK ska bli resultatet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Linus Meyer
Martin Linder, ordförande i PTK och Unionen. Linus Meyer

I den så kallade januariöverenskommelsen, även kallad 73-punktsprogrammet, kom Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna fram till att arbetsrätten behöver förändras. Arbetsmarknadens parter vill själva komma fram till hur arbetsrätten ska se ut framöver. Därför gick de 27 fackförbund som representerar 880 000 privatanställda tjänstemän i PTK och Svenskt Näringslivs medlemsföretag in i förhandlingar på tisdagen.

– Vårt mål är att stärka medlemmarnas anställningstrygghet. Trygghet skapas genom ett samspel mellan anställningsskydd, tillgång till kompetensutveckling, välfungerande stöd vid omställning och ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, säger PTK:s ordförande Martin Linder i ett pressmeddelande.

Han framhåller vikten av att arbetsgivarna tar ett ökat ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling.

– Kompetens är en nyckelfråga för Sveriges konkurrenskraft. Arbetsgivarna har länge beklagat sig över bristen på kompetens. Kompetensutveckling i anställningen är i första hand deras skyldighet och det ansvaret måste skärpas, säger Martin Linder.

PTK vill dessutom att visstidsanställda ska ha rätt till omställningsstöd, vilket inte är fallet i dag.

Svenskt Näringsliv har tidigare bland annat föreslagit genomgripande förändringar av lagen om anställningsskydd (las). Organisationen vill att båda parter har fri uppsägningsrätt vid anställningsavtal. Då försvinner turordningsregler, omplaceringsskyldighet och företrädesrätt till återanställning automatiskt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.