Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Förhandlingar om arbetsrätten inledda

På tisdagen inleddes förhandlingar mellan PTK och Svenskt Näringsliv om arbetsrätten. Bättre anställningstrygghet för privatanställda tjänstemän och mer kompetensutveckling hoppas PTK ska bli resultatet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Linus Meyer
Martin Linder, ordförande i PTK och Unionen. Linus Meyer

I den så kallade januariöverenskommelsen, även kallad 73-punktsprogrammet, kom Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna fram till att arbetsrätten behöver förändras. Arbetsmarknadens parter vill själva komma fram till hur arbetsrätten ska se ut framöver. Därför gick de 27 fackförbund som representerar 880 000 privatanställda tjänstemän i PTK och Svenskt Näringslivs medlemsföretag in i förhandlingar på tisdagen.

– Vårt mål är att stärka medlemmarnas anställningstrygghet. Trygghet skapas genom ett samspel mellan anställningsskydd, tillgång till kompetensutveckling, välfungerande stöd vid omställning och ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, säger PTK:s ordförande Martin Linder i ett pressmeddelande.

Han framhåller vikten av att arbetsgivarna tar ett ökat ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling.

– Kompetens är en nyckelfråga för Sveriges konkurrenskraft. Arbetsgivarna har länge beklagat sig över bristen på kompetens. Kompetensutveckling i anställningen är i första hand deras skyldighet och det ansvaret måste skärpas, säger Martin Linder.

PTK vill dessutom att visstidsanställda ska ha rätt till omställningsstöd, vilket inte är fallet i dag.

Svenskt Näringsliv har tidigare bland annat föreslagit genomgripande förändringar av lagen om anställningsskydd (las). Organisationen vill att båda parter har fri uppsägningsrätt vid anställningsavtal. Då försvinner turordningsregler, omplaceringsskyldighet och företrädesrätt till återanställning automatiskt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.