Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Förhandlingar om arbetsrätten inledda

På tisdagen inleddes förhandlingar mellan PTK och Svenskt Näringsliv om arbetsrätten. Bättre anställningstrygghet för privatanställda tjänstemän och mer kompetensutveckling hoppas PTK ska bli resultatet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Linus Meyer
Martin Linder, ordförande i PTK och Unionen. Linus Meyer

I den så kallade januariöverenskommelsen, även kallad 73-punktsprogrammet, kom Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna fram till att arbetsrätten behöver förändras. Arbetsmarknadens parter vill själva komma fram till hur arbetsrätten ska se ut framöver. Därför gick de 27 fackförbund som representerar 880 000 privatanställda tjänstemän i PTK och Svenskt Näringslivs medlemsföretag in i förhandlingar på tisdagen.

– Vårt mål är att stärka medlemmarnas anställningstrygghet. Trygghet skapas genom ett samspel mellan anställningsskydd, tillgång till kompetensutveckling, välfungerande stöd vid omställning och ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, säger PTK:s ordförande Martin Linder i ett pressmeddelande.

Han framhåller vikten av att arbetsgivarna tar ett ökat ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling.

– Kompetens är en nyckelfråga för Sveriges konkurrenskraft. Arbetsgivarna har länge beklagat sig över bristen på kompetens. Kompetensutveckling i anställningen är i första hand deras skyldighet och det ansvaret måste skärpas, säger Martin Linder.

PTK vill dessutom att visstidsanställda ska ha rätt till omställningsstöd, vilket inte är fallet i dag.

Svenskt Näringsliv har tidigare bland annat föreslagit genomgripande förändringar av lagen om anställningsskydd (las). Organisationen vill att båda parter har fri uppsägningsrätt vid anställningsavtal. Då försvinner turordningsregler, omplaceringsskyldighet och företrädesrätt till återanställning automatiskt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan