Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Förhandlingar om arbetsrätten inledda

På tisdagen inleddes förhandlingar mellan PTK och Svenskt Näringsliv om arbetsrätten. Bättre anställningstrygghet för privatanställda tjänstemän och mer kompetensutveckling hoppas PTK ska bli resultatet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Linus Meyer
Martin Linder, ordförande i PTK och Unionen. Linus Meyer

I den så kallade januariöverenskommelsen, även kallad 73-punktsprogrammet, kom Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna fram till att arbetsrätten behöver förändras. Arbetsmarknadens parter vill själva komma fram till hur arbetsrätten ska se ut framöver. Därför gick de 27 fackförbund som representerar 880 000 privatanställda tjänstemän i PTK och Svenskt Näringslivs medlemsföretag in i förhandlingar på tisdagen.

– Vårt mål är att stärka medlemmarnas anställningstrygghet. Trygghet skapas genom ett samspel mellan anställningsskydd, tillgång till kompetensutveckling, välfungerande stöd vid omställning och ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, säger PTK:s ordförande Martin Linder i ett pressmeddelande.

Han framhåller vikten av att arbetsgivarna tar ett ökat ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling.

– Kompetens är en nyckelfråga för Sveriges konkurrenskraft. Arbetsgivarna har länge beklagat sig över bristen på kompetens. Kompetensutveckling i anställningen är i första hand deras skyldighet och det ansvaret måste skärpas, säger Martin Linder.

PTK vill dessutom att visstidsanställda ska ha rätt till omställningsstöd, vilket inte är fallet i dag.

Svenskt Näringsliv har tidigare bland annat föreslagit genomgripande förändringar av lagen om anställningsskydd (las). Organisationen vill att båda parter har fri uppsägningsrätt vid anställningsavtal. Då försvinner turordningsregler, omplaceringsskyldighet och företrädesrätt till återanställning automatiskt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar