Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Flitigt övertidsarbete bestraffades med avsked

Efter att motvilligt ha tagit på sig ytterligare ett krävande chefsjobb jobbade Eva mycket övertid. Sedan hon nu blivit avskedad, anklagad för att ha lurat till sig för mycket övertidsersättning, stämmer Unionen arbetsgivaren i AD.
Anita Täpp Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Claudio Bresciani/TT

På försommaren 2012 anställdes Eva som personalansvarig på ett industriföretag med nära hundra anställda. I den rollen var hon också chef för några personer.

När bolaget ett och ett halvt år senare, på hösten 2013, sökte någon som kunde axla den avgående vd:ns roll erbjöds Eva jobbet. Hon tackade nej eftersom hon inte ansåg sig ha tillräcklig kompetens och erfarenhet.

Bolagets styrelse föreslog då i stället att hon skulle bli platschef och ansvara för den dagliga driften, med stöd av företagets största ägare. Denne man skulle i så fall ta på sig rollen som vd och vara på företaget en dag i veckan för att stötta Eva.

Hon gick med på det mot löfte att få gå tillbaka till sitt arbete som personalansvarig om upplägget inte skulle fungera.

När hon sedan tillträdde som platschef i januari 2014 hade hon också kvar sin uppgift som HR-chef. Utöver lönen hade hon rätt till övertidsersättning. Anställningsavtalet gav henne också rätt att säga upp sig som platschef, med tre månaders uppsägningstid, för att sedan fortsätta vara HR-chef.

Under de första månaderna fungerade samarbetet mellan Eva och vd:n som det skulle. Men sedan kom han inte längre till kontoret och gav det stöd som hon utlovats.

Att sköta båda tjänsterna samtidigt gav henne från början en hög arbetsbelastning, vilket hon också påtalade för styrelsens ordförande. I april blev det ännu tuffare eftersom två nya produktionslinjer startades och hon då också måste rekrytera personal.

I maj var arbetsbelastningen så hög att Eva måste jobba övertid både kvällar och helger. När hon ändå inte fick det stöd hon begärde beslöt Eva att säga upp sig från tjänsten som platschef den 20 maj. Men på grund av den avtalade uppsägningstiden måste hon fortsätta axla båda rollerna i tre månader till.

Som alla andra på företaget hade Eva loggat sin arbetade tid. I systemet gick det också att föra in arbetad tid i efterhand, exempelvis om den utfördes i hemmet. Eva noterade fortlöpande vilka tider hon jobbade för att senare kunna föra in dem i systemet.

Eftersom cheferna i början av varje månad brukade attestera den tid som de underställda hade månaden innan utgick hon från att vd:n skulle göra så med hennes tid. Men när Eva tog upp det med honom tyckte han att det blev för krångligt eftersom han var så lite på kontoret. Därför kom de i stället överens om att hon skulle attestera utbetalningen av sin egen lön och att han sedan i efterhand skulle godkänna och signera hennes arbetstidsrapport.

Det innebar att hennes löneutbetalningar och kompensationskonto var preliminära tills han hade godkänt den arbetade övertiden. Upptäcktes några felaktigheter skulle det korrigeras på nästa lön.

Eva jobbade mycket övertid under hela våren, under januari till mars över 40 timmar, i april över 60 timmar och i maj drygt 90 timmar. Vd:n gick också igenom och godkände hennes arbetstidsrapporter för januari och februari. Men när det gällde all tid hon jobbat under mars och april så gjorde han det inte.

När företaget rekryterat en ny vd och denne var på plats i slutet av maj så godkände han inte Evas arbetade övertid. I stället anklagade han henne för att ha tillskansat sig för mycket pengar från bolaget och tvingade henne att omedelbart lämna sin arbetsplats. Samma dag varslades Unionen om att hon skulle avskedas.  Företaget krävde också tillbaka övertidsersättning som enligt förbundet inte ens har betalats ut.

Eftersom Unionen anser att det inte finns någon grund för att avskeda Eva har man nu, efter förhandling på lokal och central nivå, beslutat ta fallet till AD, Arbetsdomstolen.

- Medlemmen känner att hennes rykte på orten är förstört på grund av det felaktiga avskedandet. Som vi på Unionen bedömer det har hon bara följt de regler som funnits på arbetsplatsen, säger förbundsjuristen Elisabet Ohlsson.

- Hon har själv inte haft någon som helst ekonomisk vinning av det här, däremot har företaget haft det, eftersom hon från och med mars inte fått någon ersättning för all övertid hon har arbetat.

Unionen yrkar på att Eva ska få tillbaka jobbet, uteblivna löner, semesterersättning och ett allmänt skadestånd på 150 000 kronor då man anser att hon har avskedats på ett felaktigt sätt.

Fotnot: Eva heter egentligen något annat.

Det gäller vid ett avskedande

Arbetsgivare får bara avskeda en anställd som grovt har misskött sin anställning. Den anställde måste då omedelbart lämna sin anställning och arbetsplats, har ingen uppsägningstid eller rätt till lön och andra anställningsförmåner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.