Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fick sparken efter kontakt med Unionen

En säljare med provision hade en snittlön på över 110 000 kronor i månaden. Under hösten ifrågasatte säljarens chefer tolkningen av anställningsavtalet. Säljaren kontaktade då Unionen - och blev avskedad.
David Österberg Publicerad
Johan Nilsson/TT
Unionen stämmer ett företag i Småland efter att en försäljningsansvarig fått sparken. Johan Nilsson/TT

En person började jobba som försäljningsansvarig för ett företag i Småland. Säljaren fick en grundlön på 30 000 kronor i månaden plus provision. Snart visade det sig att personen var duktig på sitt jobb: under fyra höstmånader tjänade säljaren över 453 000 kronor – i snitt 113 000 kronor per månad.

I oktober förra året uppstod en diskussion mellan säljaren och arbetsgivaren om hur anställningsavtalet skulle tolkas. Säljaren kontaktade då Unionen för att få hjälp i diskussionerna med arbetsgivaren. Det ledde till att han blev avskedad, först muntligen och sedan via mejl.

Nu stämmer Unionen företaget i Växjö tingsrätt. Fackförbundet anser att det inte fanns någon grund för avskedandet. Företaget ska därför betala säljaren utebliven lön med 113 000 kronor i månaden från december till och med dagen för huvudförhandling.

Unionen kräver också att företaget ska betala semesterersättning på drygt 54 000 kronor, allmänt skadestånd på 100 000 kronor och ersättning för rättegångskostnader.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Får jag sjukskriva mig vid skilsmässa?

Oktober är den månad flest ansöker om skilsmässa, vilket kan få kan få långtgående konsekvenser för arbetslivet. Det här har du rätt till när privatlivet krisar.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 06:00
Delad bild av ett köksbord med dator, kalender och anteckningar samt en kontorsplats med skärm och skrivbordslampa.
Vad gäller på jobbet när en skilsmässa förändrar familjevardagen? Här är svaren om bland annat sjukfrånvaro, vab och arbetstider. Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

1. Har jag rätt att sjukskriva mig vid skilsmässa? 

Ja och nej. Avgörande är om skilsmässan påverkar din arbetsförmåga. Den bedömningen måste en läkare göra. Du kan dock sjukanmäla dig själv i sju kalenderdagar utan sjukintyg. 

2. Har jag rätt att jobba mindre när jag har barnen? 

Nej. Det är arbetsgivaren som har rätt att lägga scheman. Du kan dock föreslå en sådan lösning för arbetsgivaren. Dessutom har du rätt att gå ner i arbetstid om du har barn under 8 år. 

3. Kan jag bli uppsagd om jag vabbar mycket? 

Nej. Ersättning för vab kan betalas ut för 120 dagar per år och barn. Din arbetsgivare kan inte neka vab. Om barnet är sjukt längre än sju dagar behöver du ett intyg från en läkare eller sjuksköterska. 

4. Kan jag säga nej till att jobba obekväma arbetstider när jag har barnen? 

Det beror på. Om du arbetar i en bransch där arbete på kvällar och helger är norm blir det svårt. Däremot kan du säga nej till plötsliga schemaändringar. Arbetsgivaren ska kommunicera schemaändringar minst två veckor i förväg. 

5. Kan jag få permission för att fixa med bodelning eller besöka jurist? 

Kanske. De flesta kollektivavtal ger rätt till permission, alltså ledighet utan löneavdrag. De flesta avtal brukar också ge exempel på vad som ger rätt till permission. Skilsmässa brukar visserligen inte vara med på listan, men kolla med din arbetsgivare. 

6. Jag presterar sämre på grund av skilsmässan. Kan chefen ge mig andra arbetsuppgifter och sänka min lön? 

Det beror på vad som står i anställningsavtalet. Arbetsgivaren måste alltid förhandla om viktiga förändringar och dit räknas andra arbetsuppgifter. Om man själv känner att man inte riktigt orkar med jobbet kan man kanske tänka sig en skriftlig överenskommelse om att arbeta med annat under en period för att sedan komma tillbaka till den ordinarie tjänsten. 

7. Kan företagshälsovården hjälpa mig under skilsmässan?

Kanske. Företagshälsovården finns i första hand till för arbetsrelaterade besvär. Å andra sidan kan företagshälsovården hjälpa till med arbetsanpassningar, om du behöver det.

Källa: Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.