Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackligt center bevakar papperslösas rättigheter

Förra året tog Fackligt center för papperslösa emot 34 besök och 130 telefonsamtal. Unionen bemannar centret två gånger per termin.
- Det är viktigt att stödja av solidariska skäl. Och för att visa att man inte får bete sig hur som helst på arbetsmarknaden, säger Karin Skånberg, regionchef i Stockholm.
Lina Björk Publicerad

För sex år sedan tog LO-kongressen beslut om att inrätta ett fackligt center för papperslösa i Stockholm, FCFP. Syftet var att hindra att papperslösa och asylsökande att  utnyttjas på arbetsmarknaden och ge stöd och hjälp till dem som råkat illa ut.

Arbetet startades sedan som ett samarbete mellan fackliga organisationer inom LO, TCO och SACO. Unionen är med och bemannar centret ett antal gånger per termin och sitter också med i FCFP:s styrelse. Förra året tog man sammanlagt  emot 34 besök och 130 telefonsamtal.

- De allra flesta handlar om att man inte fått ut någon lön. Många får korta jobberbjudanden på några veckor eller en månad, men när de sedan begär att få betalt blir de nekade.

I Sverige är det olagligt för arbetsgivare att anställa personer utan uppehållstillstånd. Det betyder dock inte att den som arbetar utan tillstånd saknar rättigheter. Arbetsmarknadens regler ska alltid följas, oavsett om man är papperslös eller inte.
Av dem som besökt eller ringt centret för papperslösa tillhör de flesta LO-kollektivet.

- Många som kommer jobbar inom städ, fastighet eller transport-branschen. De är inte organiserade och då ställer vi upp med rådgivning. Och i de fall där man behöver gå vidare med förhandlingar så hjälper det fackförbund som berörs till med det också, säger Karin Skånberg.

Styrelsen för FCFP har jobbat fram en handbok för ombudsmän och förtroendevalda som kommer att bli klar under våren 2014.

Fakta

I dag uppskattas antalet papperslösa i Sverige till mellan 30 000 och 50 000.
Centret för papperslösa finns på Runö Folkhögskola, i Stockholm. Öppettiderna är 16.00 till 19.00 och telefontiden mellan 08.00 och 20.00.
Telefonnummer: 020 1601006

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.