Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackligt center bevakar papperslösas rättigheter

Förra året tog Fackligt center för papperslösa emot 34 besök och 130 telefonsamtal. Unionen bemannar centret två gånger per termin.
- Det är viktigt att stödja av solidariska skäl. Och för att visa att man inte får bete sig hur som helst på arbetsmarknaden, säger Karin Skånberg, regionchef i Stockholm.
Lina Björk Publicerad

För sex år sedan tog LO-kongressen beslut om att inrätta ett fackligt center för papperslösa i Stockholm, FCFP. Syftet var att hindra att papperslösa och asylsökande att  utnyttjas på arbetsmarknaden och ge stöd och hjälp till dem som råkat illa ut.

Arbetet startades sedan som ett samarbete mellan fackliga organisationer inom LO, TCO och SACO. Unionen är med och bemannar centret ett antal gånger per termin och sitter också med i FCFP:s styrelse. Förra året tog man sammanlagt  emot 34 besök och 130 telefonsamtal.

- De allra flesta handlar om att man inte fått ut någon lön. Många får korta jobberbjudanden på några veckor eller en månad, men när de sedan begär att få betalt blir de nekade.

I Sverige är det olagligt för arbetsgivare att anställa personer utan uppehållstillstånd. Det betyder dock inte att den som arbetar utan tillstånd saknar rättigheter. Arbetsmarknadens regler ska alltid följas, oavsett om man är papperslös eller inte.
Av dem som besökt eller ringt centret för papperslösa tillhör de flesta LO-kollektivet.

- Många som kommer jobbar inom städ, fastighet eller transport-branschen. De är inte organiserade och då ställer vi upp med rådgivning. Och i de fall där man behöver gå vidare med förhandlingar så hjälper det fackförbund som berörs till med det också, säger Karin Skånberg.

Styrelsen för FCFP har jobbat fram en handbok för ombudsmän och förtroendevalda som kommer att bli klar under våren 2014.

Fakta

I dag uppskattas antalet papperslösa i Sverige till mellan 30 000 och 50 000.
Centret för papperslösa finns på Runö Folkhögskola, i Stockholm. Öppettiderna är 16.00 till 19.00 och telefontiden mellan 08.00 och 20.00.
Telefonnummer: 020 1601006

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.