Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackligt center bevakar papperslösas rättigheter

Förra året tog Fackligt center för papperslösa emot 34 besök och 130 telefonsamtal. Unionen bemannar centret två gånger per termin.
- Det är viktigt att stödja av solidariska skäl. Och för att visa att man inte får bete sig hur som helst på arbetsmarknaden, säger Karin Skånberg, regionchef i Stockholm.
Lina Björk Publicerad

För sex år sedan tog LO-kongressen beslut om att inrätta ett fackligt center för papperslösa i Stockholm, FCFP. Syftet var att hindra att papperslösa och asylsökande att  utnyttjas på arbetsmarknaden och ge stöd och hjälp till dem som råkat illa ut.

Arbetet startades sedan som ett samarbete mellan fackliga organisationer inom LO, TCO och SACO. Unionen är med och bemannar centret ett antal gånger per termin och sitter också med i FCFP:s styrelse. Förra året tog man sammanlagt  emot 34 besök och 130 telefonsamtal.

- De allra flesta handlar om att man inte fått ut någon lön. Många får korta jobberbjudanden på några veckor eller en månad, men när de sedan begär att få betalt blir de nekade.

I Sverige är det olagligt för arbetsgivare att anställa personer utan uppehållstillstånd. Det betyder dock inte att den som arbetar utan tillstånd saknar rättigheter. Arbetsmarknadens regler ska alltid följas, oavsett om man är papperslös eller inte.
Av dem som besökt eller ringt centret för papperslösa tillhör de flesta LO-kollektivet.

- Många som kommer jobbar inom städ, fastighet eller transport-branschen. De är inte organiserade och då ställer vi upp med rådgivning. Och i de fall där man behöver gå vidare med förhandlingar så hjälper det fackförbund som berörs till med det också, säger Karin Skånberg.

Styrelsen för FCFP har jobbat fram en handbok för ombudsmän och förtroendevalda som kommer att bli klar under våren 2014.

Fakta

I dag uppskattas antalet papperslösa i Sverige till mellan 30 000 och 50 000.
Centret för papperslösa finns på Runö Folkhögskola, i Stockholm. Öppettiderna är 16.00 till 19.00 och telefontiden mellan 08.00 och 20.00.
Telefonnummer: 020 1601006

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."