Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facket går med på försämringar för arbetslösa

TRR går back och planerar att sänka ersättningarna till uppsagda tjänstemän trots att företagens avgift är lägre än någonsin.<br />
Publicerad
För ett år sedan drog TRR Trygghetsrådet ned på sina kostnader genom att minska perioden för vilken uppsagda kan få avgångsersättning, AGE. Vissa åldersgrupper förlorade ett helt år.
TRR visar ett minus på 300 miljoner kronor. Nu har en rad förslag till nya besparingar tagits fram. Avsikten är att beslut ska tas av TRR:s styrelse i slutet av januari, och gälla retroaktivt från årsskiftet.
Alternativet till att minska TRR:s utgifter skulle vara att öka intäkterna genom att höja företagens avgift. Avgiften, som beslutas i förhandlingar mellan PTK och Svenskt Näringsliv, är i dag lägre än någonsin, 0,3 procent av lönesumman. I början av 90-talet var den som mest uppe i 1,07 procent.
Hösten 2003 sa Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt, vice ordförande i TRR och styrelseledamot i PTK, att det är "en klockren uppfattning från Sifs sida" att avgifterna borde höjas. Det anser han fortfarande, men säger att "det ser mörkt ut". Anledningen är att även LO-sidan numera har ett omställningsavtal, där arbetsgivarna kostnad är densamma som på tjänstemannasidan. Enligt Lars-Bonny Ramstedt gör det att höjda avgifter knappast går att genomdriva annat än i samband med avtalsrörelsen.
I mars förra året sa Ramstedt att LO:s omställningsavtal inte stoppade kravet på höjda avgifter.
- LO har inte betalat någonting för att få sina 0,3 procent, men vi har avstått löneutrymme för det här i många år.
Förhandlingarna om höjda avgifter skulle då kunna starta först sedan lönerörelsen var avklarad. Nu är beskedet att det får dröja två år till nästa avtalsrörelse.
Mari-Ann Krantz, PTK:s och Sifs ordförande, anser inte att det finns några möjligheter att driva frågan just nu.
- Arbetsgivarnas intresse är minimalt. Om det blir aktuellt, så blir det först till nästa avtalsrörelse.
Tycker du att PTK ska kräva höjda avgifter?
- Jag skulle gärna vilja se att TRR hade mer resurser, framförallt till förebyggande insatser.

Så här mycket skulle uppsagda tjänstemän kunna förlora på de förändringar som diskuteras:

Tjänstemannen är 60 år och har tjänat 18 000 kronor i månaden:
Förlust av schablonbeloppet. Tidigare: 14 000 kr. Efter förändringen: 0 kr. Minus: 14 000 kr.

55 år och har tjänat 25 000 kr i månaden:
Förlust av ersättning för månad 13-18 av arbetslösheten. Dessutom minskar ersättningsnivån från 70 till 50 procent efter 6 månader.
Tidigare: 44 800 kr. Efter: 11 600. Minus: 33 200

60 år och har tjänat 42 000 kr i månaden:
Förlust av ersättning för månad 19-24 av arbetslösheten. Dessutom minskar ersättningsnivån från 70 till 50 procent efter 6 månader.
Tidigare: 347 000. Efter: 158 200. Minus: 188 800 kr.

45 år och har tjänat 35 000 kr i månaden:
Ersättningsnivån sänks från 70 till 50 procent efter 6 månader.
Tidigare: 112 200 kr. Efter: 70 200 kr. Minus: 42 000 kr.

För att ha rätt till avgångsersättning måste den uppsagde ha fyllt 40 år och ha arbetat mer än 5 år sammanhängande i ett TRR-anslutet företag. Uppsägningen måste också ha skett på grund av arbetsbrist.

NIKLAS HALLSTEDT













Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.