Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Covidsjuk besökte kund – fick sparken

Trots att mannen berättade att han smittats med coronaviruset insisterade kunden på ett personligt möte. När hans arbetsgivare fick vetskap om kundmötet blev han avskedad.
Ola Rennstam Publicerad
Shutterstock
Mannen reste ensam i bil till och från besöket. Shutterstock

I våras blev Unionenmedlemmen headhuntad till ett företag i Västsverige som hyr ut maskiner och byggbodar. Mannen, som är i 40-årsåldern, hade bara arbetat på bolaget ett par veckor när han skulle ut på ett kundbesök på ett byggföretag.

Han misstänkte dock att han smittats av covid-19, vilket han informerade kunden om. Trots smittorisken var kunden mycket angelägen om att få till ett möte på plats och de bestämde att de skulle genomföra det som planerat.

Kunden och Unionenmedlemmen sågs utomhus i tio minuter, bar munskydd och höll stort avstånd under hela mötet. Mannen reste ensam i bil till och från besöket. Men efter att hans arbetsgivare fått kännedom om kundbesöket blev 40-åringen avskedad.

Varken skäl för avsked eller uppsägning

Unionen anser inte att det som inträffat är skäl nog för vare sig avsked eller uppsägning på grund av personliga skäl.

– Givetvis anser vi att utgångspunkten alltid ska vara att följa FHM:s rekommendationer men man måste också titta på omständigheterna i det berörda fallet. Med tanke på de försiktighetsåtgärder som har vidtagits, att bolaget inte har skadats på något sätt av det inträffade, att det var kunden som tryckte på och förmådde vår medlem till att genomföra mötet och att han var ny på jobbet och ville vara tillmötesgående, så menar vi att det sammantaget finns omständigheter som gör att det borde räckt med en varning, säger Sverker Wickberg, förbundsjurist på Unionen.

Kan det som skett vara ett brott mot smittskyddslagen?
– Det finns inte något påstående från motparten om att medlemmen skulle ha brutit mot smittskyddslagen. Vår inställning, om det skulle komma ett sådant påstående, är att medlemmen inte brutit mot denna lag.

Unionen har nu stämt arbetsgivaren och kräver bland annat 150 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

Läs mer: Coronasmittad kom till jobbet – fick sparken

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.