Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Covidsjuk besökte kund – fick sparken

Trots att mannen berättade att han smittats med coronaviruset insisterade kunden på ett personligt möte. När hans arbetsgivare fick vetskap om kundmötet blev han avskedad.
Ola Rennstam Publicerad
Shutterstock
Mannen reste ensam i bil till och från besöket. Shutterstock

I våras blev Unionenmedlemmen headhuntad till ett företag i Västsverige som hyr ut maskiner och byggbodar. Mannen, som är i 40-årsåldern, hade bara arbetat på bolaget ett par veckor när han skulle ut på ett kundbesök på ett byggföretag.

Han misstänkte dock att han smittats av covid-19, vilket han informerade kunden om. Trots smittorisken var kunden mycket angelägen om att få till ett möte på plats och de bestämde att de skulle genomföra det som planerat.

Kunden och Unionenmedlemmen sågs utomhus i tio minuter, bar munskydd och höll stort avstånd under hela mötet. Mannen reste ensam i bil till och från besöket. Men efter att hans arbetsgivare fått kännedom om kundbesöket blev 40-åringen avskedad.

Varken skäl för avsked eller uppsägning

Unionen anser inte att det som inträffat är skäl nog för vare sig avsked eller uppsägning på grund av personliga skäl.

– Givetvis anser vi att utgångspunkten alltid ska vara att följa FHM:s rekommendationer men man måste också titta på omständigheterna i det berörda fallet. Med tanke på de försiktighetsåtgärder som har vidtagits, att bolaget inte har skadats på något sätt av det inträffade, att det var kunden som tryckte på och förmådde vår medlem till att genomföra mötet och att han var ny på jobbet och ville vara tillmötesgående, så menar vi att det sammantaget finns omständigheter som gör att det borde räckt med en varning, säger Sverker Wickberg, förbundsjurist på Unionen.

Kan det som skett vara ett brott mot smittskyddslagen?
– Det finns inte något påstående från motparten om att medlemmen skulle ha brutit mot smittskyddslagen. Vår inställning, om det skulle komma ett sådant påstående, är att medlemmen inte brutit mot denna lag.

Unionen har nu stämt arbetsgivaren och kräver bland annat 150 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

Läs mer: Coronasmittad kom till jobbet – fick sparken

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen