Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Chef vägrade köra bärgningsbil – fick sparken

Driftchefen anklagades för arbetsvägran och blev avskedad då han inte ville köra bärgningsbil. Nu har Unionen stämt bärgningsfirman.
Ola Rennstam Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Chefen på bärgningsfirman vägrade köra bärgningsbil under sin uppsägningstid. Claudio Bresciani/TT

Hur långt sträcker sig egentligen en arbetsgivares rätt att leda och fördela arbetet? Kan man bli beordrad att utföra vilka arbetsuppgifter som helst? Rättsprincipen som växt fram innebär att arbetsgivare kan omplacera så länge det faller inom ramen för medarbetarens anställningsavtal.

Unionen driver just nu en tvist där frågan om vad man egentligen måste tåla som anställd ställs på sin spets. Det handlar om en medlem som arbetade som hög chef och som plötsligt fick order om att han i stället skulle köra bärgningsbil. Förbundet jämställer bolagets agerande med ett avsked.

– Vår medlem var koncerndriftchef och utförde kontorsarbete. Vi menar att han blivit avskedad genom att man sagt att han ska arbeta som bilbärgningschaufför. Vår uppfattning är att de arbetsuppgifterna inte ryms inom hans anställningsavtal, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, som har hand om ärendet.

Det var i mitten av mars som koncerndriftchefen blev kallade till ett möte med sina chefer. Där blev han muntligen uppsagd från sin tjänst på grund av ”pengabrist”. Ledningen förklarade att han skulle få köra bärgningsbil under sin sex månader långa uppsägningstid. Driftchefen förklarade att det inte ingick i hans arbetsbeskrivning och att han dessutom inte kunde utföra den typen av uppgifter på grund av medicinska skäl.

Kort därpå blev driftchefen uppmanad att lämna tillbaka dator, nycklar och andra arbetsredskap. Enligt mannen hade företagsledningen inga invändningar mot att han tog ut semester i väntan på att förhandlingarna med Unionen skulle äga rum tre veckor senare.

Men det skulle visa sig att arbetsgivaren hade en annan bild. Under den fackliga förhandlingen hävdade företaget att driftchefen hade arbetsvägrat eftersom han varit olovligen frånvarande de senaste veckorna och att han därmed avslutat sin anställning på eget bevåg.

Enligt Unionen har företagets representanter flera gånger uttryckt att de förväntat sig att driftchefen skulle säga upp sig själv.

– Arbetsgivaren ger ett händelseförlopp som är lite motsägelsefullt. De säger att vår medlem har sagt upp sig själv men samtidigt att han kommer att bli avskedad om han inte säger upp sig själv, säger Filip Vujcic.

Att företaget påkallat en arbetsbristförhandling tidsmässigt efter att de påstår att driftchefen har sagt upp sig själv är märkligt, enligt Unionen.

– En arbetsgivare måste vara aktiv om någon är olovligt frånvarande, det normala är att man ger en varning om arbetsvägran men någon sådan har inte kommit. Det tyder på en efterhandskonstruktion från bolagets sida.

Två dagar efter den lokala förhandlingen åkte mannen till företaget för att överlämna ett läkarintyg som slog fast att han av medicinska skäl inte kunde jobba som bilbärgningschaufför. När han kom in på kontoret konstaterade hans chef att han var avskedad på grund av arbetsvägran. Han blev därefter avvisad från arbetsplatsen.

– Vi anser att det vid detta tillfälle sker en ny skadegörande handling. Och om medlemmen inte avskedades vid första tillfället i mars så blir han i vart fall avskedad nu, säger Filip Vujcic.

Unionen kallade till förhandling men bolaget svarade att man ansåg att man redan fullgjort sin förhandlingsskyldighet. Nu har förbundet stämt företaget på 150 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog stol från jobbets container – tvingas böta

En man i Skåne tog en kontorsstol från en container utanför sitt jobb. Nu döms han till 10 000 kronor i böter. Att ta saker från sin arbetsgivare är nästan alltid otillåtet – även om det finns undantag.
David Österberg, Oscar Broström Publicerad 19 mars 2026, kl 06:02
Kontorsstolar i ett ljust kontor som används för att belysa fråga om det är tillåtet att ta arbetsplatsens saker hem.
Det är inte tillåtet att låna hem en kontorsstol utan att fråga om lov först, enligt en dom från Lunds tingsrätt. Att den kanske skulle slängas saknar betydelse. Colourbox

Två kollegor vid Lunds universitet hittade tre kontorsstolar i en container utanför jobbet. Männen tyckte att stolarna var i hyggligt skick och bar därför in dem igen, skriver tidningen Lundagård. Tanken var att använda dem som reservstolar.

Några veckor senare stoppade en väktare en av männen när han rullade ut en av kontorsstolarna till sin bil. Mannen uppgav att han skulle ta hem stolen till sin son, för att sonen skulle se om han gillade modellen. 

Väktaren skrev en rapport och universitet uppmanade därefter mannen att ta tillbaka stolen till arbetsplatsen. Det gjorde han också, men polisanmäldes ändå för att ha tagit den. 

Döms för egenmäktigt förfarande

Tingsrätten i Lund ansåg att mannen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, ett brott man kan bli dömd för om man olovligen tagit något utan avsikt att behålla det. Straffet blev 20 dagsböter på sammanlagt 10 000 kronor. Enligt domen spelade det ingen roll att mannen hittat stolen i en container eftersom stolen tillhörde universitetet så fort den burits tillbaka till universitetets lokaler.

Får man ta en penna från jobbet?

Att ta en kontorsstol från sin arbetsgivare hör kanske till ovanligheterna. Men många har nog fått med sig kontorsmaterial som papper och pennor hem någon gång. Huruvida det är brottsligt eller inte beror på om du tar grejerna för att använda dem privat eller inte. Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

– Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren, har Annika Jonasson, jurist på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Inte stöld att ta choklad på Cloetta

Avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren kan leda till arbetsrättsliga åtgärder. Men arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska kunna vara grund för ett avskedande.

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att en stöld inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Ett liknande fall rörde en kvinnlig polisanställd som tog med sig ett paket kaffe hem från sin arbetsgivare. Hon hävdade i rätten att det fanns en kultur av att låna hem saker från stationen och att hon skulle köpa nytt kaffe till arbetsplatsen. Hon dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Det här gäller när du tar saker från jobbet

  • Det är inte tillåtet att ta arbetsgivarens egendom utan uttryckligt tillstånd.
     
  • Att ta saker kan vara brottsligt och bedömas som stöld, ringa stöld eller egenmäktigt förfarande.
     
  • Värdet spelar liten roll – även småsaker som pennor, kuvert eller kaffe kan få konsekvenser.
     
  • Arbetsgivaren måste kunna visa att du haft uppsåt att använda saken privat för att det ska kunna leda till avsked.
     
  • Interna regler och kultur spelar roll – otydliga riktlinjer kan påverka hur domstolar bedömer situationen.
Arbetsrätt

AD: Rätt av Ica att sparka medarbetare efter drogtest

Ica gjorde rätt när de avskedade en anställd efter ett positivt drogtest. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2026, kl 11:04
Icas logotyp på en fasad intill en bild som illustrerar provtagning vid drogtest; artikel om AD:s dom i tvist mellan Unionen och Ica.
Unionen ansåg att Icas drogtest var bristfälligt. Men nu slår Arbetsdomstolen fast att Ica gjorde rätt när de valde att avskeda lagerarbetaren och Unionen döms nu att betala 876 000 kronor i rättegångskostnader. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT/MARCUS ANDRAE/TT

Medarbetaren jobbade på ett av Icas lager och testade – enligt företaget – positivt för amfetamin vid ett slumpmässigt drogtest. Som Kollega tidigare har rapporterat ansåg Unionen att det fanns stora brister i hur Ica genomfört drogtestet och valde att stämma bolaget i Arbetsdomstolen. Facket konstaterade bland annat att salivprov inte är en rättssäker metod och att Rikspolisstyrelsen enbart rekommenderar blod- och urinprov.

Ingen ny analys – trots att medarbetaren nekade

Trots att lagerarbetaren förnekade droganvändning skickades inget nytt prov till ett oberoende laboratorium, vilket normalt är praxis. I stället valde Ica att avskeda honom ett par veckor senare. 

Matjätten, som har nolltolerans mot droger, hävdar att han gjort sig skyldig till drograttfylleri eftersom han kört truck på lagret samma dag som provtagningen.

Facket fick inte se testresultatet

Unionen begärde vid upprepade tillfällen att få ta del av testresultatet, men Ica kunde inte visa upp något. Till slut fick facket ta del av ett anonymiserat provsvar – och då framkom att testet utförts av en underleverantör till testföretaget. Vad den firman hette kunde Ica inte svara på.

Med bakgrund av den bristfälliga provtagningen ansåg Unionen att det saknades grund för avskedandet och stämde arbetsgivaren. 

Expert: Låga halter amfetamin

Huvudfrågan i tvisten är hur säkra drogtesterna egentligen är. Ica menar att metoden som deras testföretag använt är mycket säker och att de följt alla regler.
Under huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen uppgav Unionens expert att lagerarbetarens prov visade mycket låga halter av amfetamin. Långt mindre än vad barn på receptbelagd medicin uppvisar och väldigt mycket lägre halter än man vanligen ser hos amfetaminmissbrukare.

AD: Rätt av Ica att avskeda

Nu har Arbetsdomstolen tagit ställning i frågan och kommit fram till att Ica agerade rätt när de valde att avskeda mannen. I sin dom konstaterar AD att det är ställt utom rimligt tvivel att det positiva provresultatet var korrekt och att lagerarbetaren medvetet intog det amfetamin som fanns i hans saliv.

Domstolen skriver vidare att eftersom den truckkörning som han utförde med amfetamin i kroppen var såväl påtagligt farlig som olaglig, fanns det laga skäl för avskedandet.  Detta gäller trots att koncentrationen av amfetamin i saliven var låg. 

Två av rättens sju ledamöter anser att det var fel av Ica att avskeda medarbetaren. De anser att samma beviskrav som i brottmål bör gälla i arbetslivet.

Unionen: Domen väntad

Unionen kommer nu att analysera domen vidare. Lena Isenstam, förbundsjurist som företrätt medlemmen, är inte överraskad över utgången: 

Domen var väntad utifrån hur rättspraxis såg ut sedan tidigare. Unionen vill ha drogfria arbetsplatser. Men gör man drogtester måste de vara rättssäkra och tillförlitliga, säger hon.

Om arbetsgivaren ansåg att medarbetaren utgjorde en säkerhetsrisk hade ett rimligare alternativ varit att stänga av honom från arbetet, enligt Lena Isenstam.

– Testresultatet visade så låga nivåer att det inte fanns någon säkerhetsrisk. Att bli avskedad är en oproportionerlig åtgärd.

Drogtesternas tillförlitlighet kan påverkas 

Unionen oroas över konsekvenser av AD:s dom.
– Vi är oroliga för rättsutvecklingen. Drogtester är ”big business” och vi ser en risk att kostnadseffektivitet nu kommer att gå före kvalitet, säger Lena Isenstam.

Unionen ska betala matjättens och Svensk Handels rättegångskostnader på sammanlagt 876 000 kronor.

Ica: Bekräftelse på att vi agerat rätt

Ica välkomnar AD:s avgörande. Bolagets förhandlingschef Anders Graneld skriver en kommentar till Kollega att domen bekräftar att de agerat på ett korrekt sätt. På frågan om Ica kommer att ändra något för att få säkrare testmetoder framöver skriver Graneld:
”Utfallet i Arbetsdomstolen bekräftar att vi har säkra metoder och en säker testprocedur i enlighet med internationella och nationella riktlinjer. Vi ser kontinuerligt över våra rutiner.”