Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Hur långt sträcker sig egentligen en arbetsgivares rätt att leda och fördela arbetet? Kan man bli beordrad att utföra vilka arbetsuppgifter som helst? Rättsprincipen som växt fram innebär att arbetsgivare kan omplacera så länge det faller inom ramen för medarbetarens anställningsavtal.
Unionen driver just nu en tvist där frågan om vad man egentligen måste tåla som anställd ställs på sin spets. Det handlar om en medlem som arbetade som hög chef och som plötsligt fick order om att han i stället skulle köra bärgningsbil. Förbundet jämställer bolagets agerande med ett avsked.
– Vår medlem var koncerndriftchef och utförde kontorsarbete. Vi menar att han blivit avskedad genom att man sagt att han ska arbeta som bilbärgningschaufför. Vår uppfattning är att de arbetsuppgifterna inte ryms inom hans anställningsavtal, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, som har hand om ärendet.
Det var i mitten av mars som koncerndriftchefen blev kallade till ett möte med sina chefer. Där blev han muntligen uppsagd från sin tjänst på grund av ”pengabrist”. Ledningen förklarade att han skulle få köra bärgningsbil under sin sex månader långa uppsägningstid. Driftchefen förklarade att det inte ingick i hans arbetsbeskrivning och att han dessutom inte kunde utföra den typen av uppgifter på grund av medicinska skäl.
Kort därpå blev driftchefen uppmanad att lämna tillbaka dator, nycklar och andra arbetsredskap. Enligt mannen hade företagsledningen inga invändningar mot att han tog ut semester i väntan på att förhandlingarna med Unionen skulle äga rum tre veckor senare.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren hade en annan bild. Under den fackliga förhandlingen hävdade företaget att driftchefen hade arbetsvägrat eftersom han varit olovligen frånvarande de senaste veckorna och att han därmed avslutat sin anställning på eget bevåg.
Enligt Unionen har företagets representanter flera gånger uttryckt att de förväntat sig att driftchefen skulle säga upp sig själv.
– Arbetsgivaren ger ett händelseförlopp som är lite motsägelsefullt. De säger att vår medlem har sagt upp sig själv men samtidigt att han kommer att bli avskedad om han inte säger upp sig själv, säger Filip Vujcic.
Att företaget påkallat en arbetsbristförhandling tidsmässigt efter att de påstår att driftchefen har sagt upp sig själv är märkligt, enligt Unionen.
– En arbetsgivare måste vara aktiv om någon är olovligt frånvarande, det normala är att man ger en varning om arbetsvägran men någon sådan har inte kommit. Det tyder på en efterhandskonstruktion från bolagets sida.
Två dagar efter den lokala förhandlingen åkte mannen till företaget för att överlämna ett läkarintyg som slog fast att han av medicinska skäl inte kunde jobba som bilbärgningschaufför. När han kom in på kontoret konstaterade hans chef att han var avskedad på grund av arbetsvägran. Han blev därefter avvisad från arbetsplatsen.
– Vi anser att det vid detta tillfälle sker en ny skadegörande handling. Och om medlemmen inte avskedades vid första tillfället i mars så blir han i vart fall avskedad nu, säger Filip Vujcic.
Unionen kallade till förhandling men bolaget svarade att man ansåg att man redan fullgjort sin förhandlingsskyldighet. Nu har förbundet stämt företaget på 150 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
