Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Chef vägrade köra bärgningsbil – fick sparken

Driftchefen anklagades för arbetsvägran och blev avskedad då han inte ville köra bärgningsbil. Nu har Unionen stämt bärgningsfirman.
Ola Rennstam Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Chefen på bärgningsfirman vägrade köra bärgningsbil under sin uppsägningstid. Claudio Bresciani/TT

Hur långt sträcker sig egentligen en arbetsgivares rätt att leda och fördela arbetet? Kan man bli beordrad att utföra vilka arbetsuppgifter som helst? Rättsprincipen som växt fram innebär att arbetsgivare kan omplacera så länge det faller inom ramen för medarbetarens anställningsavtal.

Unionen driver just nu en tvist där frågan om vad man egentligen måste tåla som anställd ställs på sin spets. Det handlar om en medlem som arbetade som hög chef och som plötsligt fick order om att han i stället skulle köra bärgningsbil. Förbundet jämställer bolagets agerande med ett avsked.

– Vår medlem var koncerndriftchef och utförde kontorsarbete. Vi menar att han blivit avskedad genom att man sagt att han ska arbeta som bilbärgningschaufför. Vår uppfattning är att de arbetsuppgifterna inte ryms inom hans anställningsavtal, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, som har hand om ärendet.

Det var i mitten av mars som koncerndriftchefen blev kallade till ett möte med sina chefer. Där blev han muntligen uppsagd från sin tjänst på grund av ”pengabrist”. Ledningen förklarade att han skulle få köra bärgningsbil under sin sex månader långa uppsägningstid. Driftchefen förklarade att det inte ingick i hans arbetsbeskrivning och att han dessutom inte kunde utföra den typen av uppgifter på grund av medicinska skäl.

Kort därpå blev driftchefen uppmanad att lämna tillbaka dator, nycklar och andra arbetsredskap. Enligt mannen hade företagsledningen inga invändningar mot att han tog ut semester i väntan på att förhandlingarna med Unionen skulle äga rum tre veckor senare.

Men det skulle visa sig att arbetsgivaren hade en annan bild. Under den fackliga förhandlingen hävdade företaget att driftchefen hade arbetsvägrat eftersom han varit olovligen frånvarande de senaste veckorna och att han därmed avslutat sin anställning på eget bevåg.

Enligt Unionen har företagets representanter flera gånger uttryckt att de förväntat sig att driftchefen skulle säga upp sig själv.

– Arbetsgivaren ger ett händelseförlopp som är lite motsägelsefullt. De säger att vår medlem har sagt upp sig själv men samtidigt att han kommer att bli avskedad om han inte säger upp sig själv, säger Filip Vujcic.

Att företaget påkallat en arbetsbristförhandling tidsmässigt efter att de påstår att driftchefen har sagt upp sig själv är märkligt, enligt Unionen.

– En arbetsgivare måste vara aktiv om någon är olovligt frånvarande, det normala är att man ger en varning om arbetsvägran men någon sådan har inte kommit. Det tyder på en efterhandskonstruktion från bolagets sida.

Två dagar efter den lokala förhandlingen åkte mannen till företaget för att överlämna ett läkarintyg som slog fast att han av medicinska skäl inte kunde jobba som bilbärgningschaufför. När han kom in på kontoret konstaterade hans chef att han var avskedad på grund av arbetsvägran. Han blev därefter avvisad från arbetsplatsen.

– Vi anser att det vid detta tillfälle sker en ny skadegörande handling. Och om medlemmen inte avskedades vid första tillfället i mars så blir han i vart fall avskedad nu, säger Filip Vujcic.

Unionen kallade till förhandling men bolaget svarade att man ansåg att man redan fullgjort sin förhandlingsskyldighet. Nu har förbundet stämt företaget på 150 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.