När hon ifrågasatte den nya ordningen fick hon beskedet att hon kunde få jobba hemma när det fanns arbetsgifter som hon kunde göra vilket hon också gjorde. Men några månader senare blev hon informerad om att hennes tjänster inte behövdes längre och hon fick därefter varken lön eller semesterersättning.
Vd:n har vägrat komma till förhandling och stäms nu av Unionen på sammanlagt 250 000 kronor, då förbundet anser att assistentens avslutade anställning är att jämföras med ett avsked.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system.
Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.
Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.
Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.
Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.
Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.
– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.
