Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anklagad för stöld friades i tingsrätten

Bo Linder anklagades för att ha åsidosatt sin lojalitetsplikt, röjt företagshemligheter och stulit saker från sin arbetsgivare - som krävde honom på 2,7 miljoner kronor i skadestånd. Nu har Västmanlands tingsrätt friat Bo Linder från anklagelserna.
- Man har ju hoppats att sanningen ska vinna och nu har den gjort det, säger en lättad Bo Linder.
Anita Täpp Publicerad

Bo Linder var verksamhetschef för den ekonomiska föreningen U-Schakt i Västerås fram till december 2011. Tidigare samma år lade konkurrenten Foria ett bud på U-Schakt vars ledning till en början var intresserad. Bo Linder fick i uppdrag att ta fram underlag för en eventuell affär.

Men då Foria tyckte U-Schakt krävde för mycket i ersättning gick affären i stöpet. I stället erbjöd Foria Bo Linder, de tre övriga anställda och en konsult som arbetade åt U-Schakt en anställning på Foria, vilket de alla nappade på.

I huvudsak har målet i tingsrätten handlat om att U-Schakt hävdat att Bo Linder sedan våren 2011 i maskopi med Foria arbetat för att Foria skulle kunna köpa U-Schakt billigt eller ta över dess personal.

Ett bevis för detta skulle enligt U-Schakt vara att Bo Linder nu har en bättre lön än tidigare vilket då skulle vara en belöning för de tjänster han gjort åt Foria.

Men nu har alltså Västmanlands tingsrätt funnit att Bo Linder inte gjort sig skyldig till något av det U-Schakt anklagat honom för.

Unionens jurist Roland Bergkvist som företrätt Bo Linder och som aldrig tvivlat på att han skulle frias säger:

- De hade ingen bevisning att komma med och jag trodde på medlemmen som kunde bevisa sina påståenden. Och framför allt hade jag bra muntlig bevisning genom de tre övriga anställda liksom av vd:n och styrelseordföranden i Foria.

- Att Bo Linders nya anställningsvillkor skulle vara en slags muta eller belöning är ett märkligt argument. Visst fick han bättre månadslön på Foria men där lyckades vi också visa att hans tidigare månadslön plus övertidsersättning innebar ungefär samma lön som han fick på Foria.

För Bo Linder har de här två åren varit en påfrestande historia.

- Det har varit jobbigt psykiskt men nu känns det ju fantastiskt bra att ha fått upprättelse även om de försökt smutskasta mig på alla möjliga sätt. Naturligtvis var dom besvikna när så bra personal slutar men det är ju en ganska lång väg innan man skickar på folk en stämning. Och det har varit fantastiskt skönt att få det här stödet både av Roland Bergkvist och från Unionens regionskontor i det här. Det har betytt jättemycket för mig.

U-Schakt får nu stå för rättegångskostnaderna på nästan 440 000 kronor. I en kommentar till domen säger Thomas Norell, vice ordförande i styrelsen för U-Schakt:

- Det enda vi i styrelsen vill säga är att det är synd att den bevisning som vi har inte räcker och mer än så kan vi inte göra.  Man ska inte smutskasta folk i onödan och anser inte domstolen att bevisningen räcker så får vi acceptera det.

Fotnot: Den ekonomiska föreningen U-Schakt i Västerås förmedlar maskin- och transporttjänster till medlemsföretag och kunder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.