Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

AD ger SVT rätt i Facebook-dom

Att ventilera privata åsikter på Facebook är inte okej om man jobbar på SVT. Det konstaterar Arbetsdomstolen som anser att arbetsgivaren inte agerat fel när Unionenmedlemmen Mikael Wadström fick en erinran och omplacerades.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
I dag meddelades dom i Arbetsdomstolen i ärendet rörande en SVT-anställd som omplacerats efter att ha uttryckt en åsikt om ett kommunkontors placering på Facebook. Domstolen gick på SVT:s linje. Kollega

Mikael Wadström, som jobbade som reporter och programledare för Östnytt, skrev för två år sedan på Facebook att han ansåg att ett kommunkontor borde placeras i Norrköping. SVT krävde att inlägget skulle bort och gav Wadström en skriftlig reprimand samt beskedet att han inte fick jobba som programledare förrän efter valet 2014, trots att kontorets placering inte var någon valfråga.

Unionen menar att Wadström borde ha rätt att delta i den offentliga debatten och att yttrandefriheten bör omfatta även anställda på SVT och stämde därför arbetsgivaren i Arbetsdomstolen. Men Arbetsdomstolen går helt på arbetsgivarens linje. Mikael Wadström hade genom sitt Facebook-inlägg riskerat att SVT:s opartiskhet kunnat ifrågasättas, anser AD i sin dom som kom under onsdagen.

- Jag har förstått att jag har förlorat. Jag har gått i pension, så för mig har domen ingen praktiskt betydelse. Men jag är bekymrad för de kollegor som är kvar inom koncernen och som lever under det här hotet att arbetsgivaren i princip fått rätt att göra vad den vill, att anställda kan drabbas av omplaceringar, säger Mikael Wadström. 

AD såg inga problem med att Mikael Wadström fick andra arbetsuppgifter och en erinran. Möjligen, skriver AD i sin dom, borde inte SVT hotat med uppsägning, utan det hade varit lämpligare att varna Mikael Wadström för att han skulle få jobba med andra arbetsuppgifter, om han yttrade sina politiska åsikter offentligt igen.

- Visst är det trist att sluta sin karriär på det här sättet, men jag är tacksam mot Unionen, för tack vare att förbundet valde att driva den här saken i Arbetsdomstolen, fick jag lugn och ro och blev väl behandlad på jobbet under den sista tiden. Frågan är hur det hade blivit om inte Unionen ställt upp, säger Mikael Wadström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.