Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

AD ger SVT rätt i Facebook-dom

Att ventilera privata åsikter på Facebook är inte okej om man jobbar på SVT. Det konstaterar Arbetsdomstolen som anser att arbetsgivaren inte agerat fel när Unionenmedlemmen Mikael Wadström fick en erinran och omplacerades.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
I dag meddelades dom i Arbetsdomstolen i ärendet rörande en SVT-anställd som omplacerats efter att ha uttryckt en åsikt om ett kommunkontors placering på Facebook. Domstolen gick på SVT:s linje. Kollega

Mikael Wadström, som jobbade som reporter och programledare för Östnytt, skrev för två år sedan på Facebook att han ansåg att ett kommunkontor borde placeras i Norrköping. SVT krävde att inlägget skulle bort och gav Wadström en skriftlig reprimand samt beskedet att han inte fick jobba som programledare förrän efter valet 2014, trots att kontorets placering inte var någon valfråga.

Unionen menar att Wadström borde ha rätt att delta i den offentliga debatten och att yttrandefriheten bör omfatta även anställda på SVT och stämde därför arbetsgivaren i Arbetsdomstolen. Men Arbetsdomstolen går helt på arbetsgivarens linje. Mikael Wadström hade genom sitt Facebook-inlägg riskerat att SVT:s opartiskhet kunnat ifrågasättas, anser AD i sin dom som kom under onsdagen.

- Jag har förstått att jag har förlorat. Jag har gått i pension, så för mig har domen ingen praktiskt betydelse. Men jag är bekymrad för de kollegor som är kvar inom koncernen och som lever under det här hotet att arbetsgivaren i princip fått rätt att göra vad den vill, att anställda kan drabbas av omplaceringar, säger Mikael Wadström. 

AD såg inga problem med att Mikael Wadström fick andra arbetsuppgifter och en erinran. Möjligen, skriver AD i sin dom, borde inte SVT hotat med uppsägning, utan det hade varit lämpligare att varna Mikael Wadström för att han skulle få jobba med andra arbetsuppgifter, om han yttrade sina politiska åsikter offentligt igen.

- Visst är det trist att sluta sin karriär på det här sättet, men jag är tacksam mot Unionen, för tack vare att förbundet valde att driva den här saken i Arbetsdomstolen, fick jag lugn och ro och blev väl behandlad på jobbet under den sista tiden. Frågan är hur det hade blivit om inte Unionen ställt upp, säger Mikael Wadström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.