Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

8 av 10 domar ger arbetsgivaren rätt

En genomgång av Arbetsdomstolens domar de senaste 10 åren visar att tvister om arbetsbrist och arbetstagares rätt att behålla jobbet oftast döms till arbetsgivarens fördel. Trots det vill flera politiska partier avskaffa turordningsreglerna.
Ola Rennstam Publicerad 14 augusti 2018, kl 15:47
Colourbox (redigering Magdalena Taubert)
De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vill se förändringar i LAS, Lagen om anställningsskydd. Bland annat vill man slopa turordningsprincipen ”sist in, först ut”. Colourbox (redigering Magdalena Taubert)

De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vill se förändringar i LAS, Lagen om anställningsskydd. Bland annat vill man slopa turordningsprincipen ”sist in, först ut” och i stället låta kompetens väga tyngre vid uppsägningar. Men en genomgång som tidningen Dagens Arena har gjort visar att Arbetsdomstolen i 8 av 10 domar ger arbetsgivaren rätt.

Många arbetsmarknadsexperter anser dock att det redan i dag är lätt för företag att säga upp vem de vill. Enligt dagens rättspraxis går det till exempel att erbjuda en person en oattraktiv omplacering, så länge den inte är oskälig, och om personen tackar nej blir vederbörande uppsagd på grund av arbetsbrist.

Arbetsgivaren har ensam rätt att bestämma vilka arbetsuppgifter företaget behöver behålla och kan genom snäva beskrivningar skapa stora möjligheter att behålla nyckelpersoner. Och i företag med färre än tio anställda får arbetsgivaren dessutom behålla två valfria anställda, oavsett plats i turordningen.

Att arbetsgivarna har praxis på sin sida framkommer även i Dagens Arenas genomgång av tio års domar i Arbetsdomstolen som avgjort mål angående LAS. Totalt rör det sig om 54 domar. I 78 procent av domarna har AD dömt till arbetsgivarnas fördel.

Unionens förbundsordförande Martin Linder är inte förvånad över resultatet:

Arbetsrätt

37 miljoner till Unionens medlemmar

Drygt 37 miljoner kronor betalades ut till Unionens medlemmar 2023 efter rättsprocesser. Det som sticker ut i årets statistik är det ökande antalet konkurser.
Lina Björk Publicerad 1 mars 2024, kl 06:00
En ordförandeklubba ligger på ett bord
En Unionenmedlem som hamnar i tvist med sin arbetsgivare kan få rättslig hjälp att driva sitt ärende av förbundets jurister. Foto: Shutterstock

Under 2023 gick totalt 8 868 företag i konkurs, enligt myndigheten Tillväxtanalys. Alla branscher drabbades även om byggindustrin och finansbranschen var extra utsatta. Antalet är det högsta sedan 1998, vilket också märks i Unionens statistik. 

Malin Wulkan
Foto: Peter Knutsson

–  Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det är ett tecken på dåliga tider, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.

Under fjolåret avslutades 403 arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades ut drygt 25 miljoner kronor i ersättning till förbundets medlemmar. Förbundets jurister hjälpte dessutom till i 156 försäkringsrättsärenden under 2023, alltså rättsprocesser om arbetsskador och arbetslöshetsersättning. Här fick medlemmarna 11,5 miljoner kronor i ersättning.

Båda summorna är betydligt lägre än 2022, men det beror på flera saker. Dels kom det in färre ärenden tidigare år och en rättsprocess kan lång tid, vilket skapar en eftersläpning i statistiken. 

Även medlemmar krävs på skadestånd

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 38 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Men ofta lyckas vi hjälpa till så att det slutgiltiga beloppet som medlemmen behöver betala även i ärenden där brott bedöms vara begångna blir väsentligt lägre än det krav som arbetsgivare ställt från början. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året hade 27 medlemmar anspråk på ekonomisk kompensation och 11 av dem fick sammanlagt 121 620 kronor i ersättning, där det bedömdes att förbundet hade brustit i handläggningen.