Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

8 av 10 domar ger arbetsgivaren rätt

En genomgång av Arbetsdomstolens domar de senaste 10 åren visar att tvister om arbetsbrist och arbetstagares rätt att behålla jobbet oftast döms till arbetsgivarens fördel. Trots det vill flera politiska partier avskaffa turordningsreglerna.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox (redigering Magdalena Taubert)
De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vill se förändringar i LAS, Lagen om anställningsskydd. Bland annat vill man slopa turordningsprincipen ”sist in, först ut”. Colourbox (redigering Magdalena Taubert)

De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vill se förändringar i LAS, Lagen om anställningsskydd. Bland annat vill man slopa turordningsprincipen ”sist in, först ut” och i stället låta kompetens väga tyngre vid uppsägningar. Men en genomgång som tidningen Dagens Arena har gjort visar att Arbetsdomstolen i 8 av 10 domar ger arbetsgivaren rätt.

Många arbetsmarknadsexperter anser dock att det redan i dag är lätt för företag att säga upp vem de vill. Enligt dagens rättspraxis går det till exempel att erbjuda en person en oattraktiv omplacering, så länge den inte är oskälig, och om personen tackar nej blir vederbörande uppsagd på grund av arbetsbrist.

Arbetsgivaren har ensam rätt att bestämma vilka arbetsuppgifter företaget behöver behålla och kan genom snäva beskrivningar skapa stora möjligheter att behålla nyckelpersoner. Och i företag med färre än tio anställda får arbetsgivaren dessutom behålla två valfria anställda, oavsett plats i turordningen.

Att arbetsgivarna har praxis på sin sida framkommer även i Dagens Arenas genomgång av tio års domar i Arbetsdomstolen som avgjort mål angående LAS. Totalt rör det sig om 54 domar. I 78 procent av domarna har AD dömt till arbetsgivarnas fördel.

Unionens förbundsordförande Martin Linder är inte förvånad över resultatet:

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.