Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Pandemin tvingade oss bort från mötesrummen och in i videomöten. Men distansmöten är mycket sämre än fysiska möten, enligt Erica Dhawan, föreläsare och författare som snart släpper boken Digital body language.
I en artikel i tidskriften Fastcompany skriver hon att videomöten leder till minskad kreativitet, grupptänkande och till att medarbetare känner sig ignorerade. Hon kallar fenomenet Zoomthink. Enligt Erica Dhawan domineras ett videomöte ofta av en eller två personer. Resten av deltagarna har svårt att komma till tals eftersom det är svårare att naturligt flika in något på distans.
Dessutom vill vi gärna ha mötet avklarat så fort som möjligt. Det är jobbigt att känna att kollegorna sitter och stirrar på en och vi blir trötta av att sitta vid en skärm hela dagarna. I videomöten uppstår också ofta obekväm tystnad. Därför avslutar vi hellre än att säga det vi ville säga.
Läs mer: Därför blir du trött av videomöten
Ytterligare ett problem med möten på distans är att vi inte kan läsa deltagarnas kroppsspråk, enligt Erica Dhawan. Det leder till att vi lätt missar nyanser i det någon säger.
Men som tur är finns det lösningar att ta till.
● Bestäm vad du ska säga innan mötet. Om du har förberett ett par frågeställningar eller konstruktiv kritik blir det lättare att öppna munnen under mötet.
● Byt mötesledare. Om flera personer får leda mötena ökar chansen att alla känner sig inkluderade.
● Be om att få kommentarer på mejl efter mötet. För att få veta vad även tystlåtna eller blyga medarbetare tycker är det bra att be om att få tankar och idéer på mejl efter mötet.
● Fundera på mötesstrukturen. Det kan vara smart att låta tystlåtna medarbetare få prata först. Videomöten kan också kompletteras med chattar eller med ett uppföljande telefonsamtal efter mötet.
Läs mer: Vett och etikett på videomötet
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
