Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Videomöten leder till grupptänkande

Videomöten är dåliga för kreativiteten. De domineras ofta av en eller två personer och mycket information går förlorad när vi inte kan läsa kroppsspråk. Men det finns lösningar - så här undviker ni zoomthink.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Vi vill gärna avsluta videmöten så fort som möjligt, därför låter vi ofta bli att säga det vi ville vilket leder till grupptänkande eller "zoomthink". Shutterstock

Pandemin tvingade oss bort från mötesrummen och in i videomöten. Men distansmöten är mycket sämre än fysiska möten, enligt Erica Dhawan, föreläsare och författare som snart släpper boken Digital body language.

I en artikel i tidskriften Fastcompany skriver hon att videomöten leder till minskad kreativitet, grupptänkande och till att medarbetare känner sig ignorerade. Hon kallar fenomenet Zoomthink. Enligt Erica Dhawan domineras ett videomöte ofta av en eller två personer. Resten av deltagarna har svårt att komma till tals eftersom det är svårare att naturligt flika in något på distans.

Dessutom vill vi gärna ha mötet avklarat så fort som möjligt. Det är jobbigt att känna att kollegorna sitter och stirrar på en och vi blir trötta av att sitta vid en skärm hela dagarna. I videomöten uppstår också ofta obekväm tystnad. Därför avslutar vi hellre än att säga det vi ville säga.

Läs mer: Därför blir du trött av videomöten

Ytterligare ett problem med möten på distans är att vi inte kan läsa deltagarnas kroppsspråk, enligt Erica Dhawan. Det leder till att vi lätt missar nyanser i det någon säger.

Men som tur är finns det lösningar att ta till.

Tips för videomötet!

● Bestäm vad du ska säga innan mötet. Om du har förberett ett par frågeställningar eller konstruktiv kritik blir det lättare att öppna munnen under mötet.

● Byt mötesledare. Om flera personer får leda mötena ökar chansen att alla känner sig inkluderade.

● Be om att få kommentarer på mejl efter mötet. För att få veta vad även tystlåtna eller blyga medarbetare tycker är det bra att be om att få tankar och idéer på mejl efter mötet.

● Fundera på mötesstrukturen. Det kan vara smart att låta tystlåtna medarbetare få prata först. Videomöten kan också kompletteras med chattar eller med ett uppföljande telefonsamtal efter mötet.

Läs mer: Vett och etikett på videomötet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.