Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Videomöten leder till grupptänkande

Videomöten är dåliga för kreativiteten. De domineras ofta av en eller två personer och mycket information går förlorad när vi inte kan läsa kroppsspråk. Men det finns lösningar - så här undviker ni zoomthink.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Vi vill gärna avsluta videmöten så fort som möjligt, därför låter vi ofta bli att säga det vi ville vilket leder till grupptänkande eller "zoomthink". Shutterstock

Pandemin tvingade oss bort från mötesrummen och in i videomöten. Men distansmöten är mycket sämre än fysiska möten, enligt Erica Dhawan, föreläsare och författare som snart släpper boken Digital body language.

I en artikel i tidskriften Fastcompany skriver hon att videomöten leder till minskad kreativitet, grupptänkande och till att medarbetare känner sig ignorerade. Hon kallar fenomenet Zoomthink. Enligt Erica Dhawan domineras ett videomöte ofta av en eller två personer. Resten av deltagarna har svårt att komma till tals eftersom det är svårare att naturligt flika in något på distans.

Dessutom vill vi gärna ha mötet avklarat så fort som möjligt. Det är jobbigt att känna att kollegorna sitter och stirrar på en och vi blir trötta av att sitta vid en skärm hela dagarna. I videomöten uppstår också ofta obekväm tystnad. Därför avslutar vi hellre än att säga det vi ville säga.

Läs mer: Därför blir du trött av videomöten

Ytterligare ett problem med möten på distans är att vi inte kan läsa deltagarnas kroppsspråk, enligt Erica Dhawan. Det leder till att vi lätt missar nyanser i det någon säger.

Men som tur är finns det lösningar att ta till.

Tips för videomötet!

● Bestäm vad du ska säga innan mötet. Om du har förberett ett par frågeställningar eller konstruktiv kritik blir det lättare att öppna munnen under mötet.

● Byt mötesledare. Om flera personer får leda mötena ökar chansen att alla känner sig inkluderade.

● Be om att få kommentarer på mejl efter mötet. För att få veta vad även tystlåtna eller blyga medarbetare tycker är det bra att be om att få tankar och idéer på mejl efter mötet.

● Fundera på mötesstrukturen. Det kan vara smart att låta tystlåtna medarbetare få prata först. Videomöten kan också kompletteras med chattar eller med ett uppföljande telefonsamtal efter mötet.

Läs mer: Vett och etikett på videomötet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Dålig arbetsmiljö: 1 av 3 har övervägt att byta jobb

Många har så dålig arbetsmiljö att de har funderat på att byta jobb. När anställda påpekar brister i arbetsmiljön händer ibland ingenting. Det visar en ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Carolina Högling Publicerad 28 januari 2025, kl 11:28
Arbetsmiljöproblem. Till vänster en kvinna vid ett skrivbord med en bordsfläkt på, till höger märkpennor och hörselkåpor.
Arbetsmiljöproblem får anställda att överväga nya möjligheter: Tre av tio vill byta jobb. Det visar en rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Fot: Leif R Jansson/TT/Claudio Bresciani/TT.

Drygt tre av tio har övervägt att byta arbetsplats på grund av sin arbetsmiljö. Av samma anledning har 29 procent övervägt att byta yrke. Den nyligen publicerade rapporten ”Sverige om arbetsmiljö” undersöker hur arbetstagare förhåller sig till arbetsmiljöfrågor.

–  Arbetsmiljö är avgörande för både individers hälsa och företags framgång. Vår rapport visar att det finns ett starkt engagemang, men också tydliga områden där vi kan förbättra kunskapen och hanteringen av arbetsmiljöfrågor, säger Sverre Lundqvist, processledare och kommunikatör på Myndigheten för arbetsmiljökunskap i ett pressmeddelande.

Viktigare för arbetstagaren än chefen

Undersökningen visar att 30 procent upplever att deras arbetsmiljö har en negativ effekt på hälsan. Majoriteten av de svarande tycker att arbetsmiljöfrågor ska uppmärksammas mer på arbetsplatsen. Det är dock betydligt fler arbetstagare än chefer som vill ha mer uppmärksamhet på arbetsmiljön.

Intresset för arbetsmiljöfrågor är stort och majoriteten anser sig ha goda kunskaper om dem. Samtidigt vill de flesta lära sig mer om arbetsmiljölagen och Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). 

Det blir ingen skillnad

Trots goda kunskaper hos arbetstagare hur arbetsmiljön bör se ut, är det inte alltid att de upplevda bristerna kommer fram till arbetsgivaren, enligt rapporten. De flesta uppger att de alltid, eller oftast säger till när de ser brister i arbetsmiljön. Den vanligaste anledningen till att inte rapportera om problem på arbetsplatsen är att anställda upplever att det ändå inte blir någon skillnad.

Vad är Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?

SAM innebär att undersöka arbetsmiljön, vidta åtgärder för att minska eller ta bort risker, och utreda olyckor och ohälsa.