Det finns ett stort missnöje med arbetsmiljön på Bilprovningen. Men enligt företagets vd är det främst skåningarna som är missnöjda.<br />
Publicerad
- Det reagerar jag starkt på, det är fullkomligt felaktigt, säger besiktningsteknikern Seija Lindmark. I senaste Siftidningen kritiserade besiktningstekniker i Malmö Bilprovningen för indragna fikapauser, stress, och arbetsskador. Enligt vd Magnus Ehrenstråhle är dock problemen begränsade till Skåne. När Seija Lindmark läste det ilsknade hon till. Under flera år har hon varit utlånad till bilprovningsstationer i sex städer i Mellansverige. - Det blir diskussioner om de här frågorna överallt, säger hon. Liksom kollegorna i Malmö vittnar hon om hur försämrade arbetstider och det tunga jobbet leder till värk i armar och axlar. Företagsledningens okunskap tror hon delvis beror på att många stationschefer undviker att rapportera om problem och missnöje, men även på att många besiktningstekniker inte vädrar sin kritik i chefens närvaro. - Nu söker jag mig någon annanstans, innan jag själv åker på en arbetsskada och blir sjukskriven, säger Seija Lindmark. Bilprovningens informationschef Christina Almgren påpekar att den avsatta snittiden per bil fortfarande är 20 minuter. Hon tycker att Bilprovningen gör stora ansträngningar för att förbättra arbetsmiljön. Dessutom bidrar företaget med upp till 4 000 kronor per år till anställda som till exempel vill gå på gym eller få massage.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.
Med kortkommandon i Word slipper du musklick som kan leda till musarm och värk i axeln. Foto: Colourbox.
Runt en miljon svenskar drabbas någon gång av musarm. Besväret orsakas av att handen under lång tid hålls i ett onaturligt läge och av att musklerna i armar och fingrar blir överansträngda av små, upprepade rörelser.
Att använda kortkommandon när du jobbar i Word är ett smart sätt att minska musanvändandet och samtidigt spara tid. De flesta av oss vet att CTRL + S sparar ett dokument och att CTRL + A markerar all text. Men här är sju kortkommandon som du kanske inte visste fanns:
1. CTRL + Backsteg
Tar bort ordet till vänster om markören. Bra för den som inte vill sitta och trycka som en galning på backstegsknappen.
2. CTRL + Y
Upprepar det du nyss skrev. Smart om man, likt Jack Nicholson i The Shining, vill fylla en hel sida med samma text.
3. CTRL + Högerpil
Flyttar markören till början av nästa ord. Hjälpsamt för den som snabbt vill vidare.
4. CTRL + Z
Ångrar det du nyss skrev. Ibland blir det fel. Tur då att det finns ett kortkommando som gör allting ogjort.
5. CTRL + Alt + M
Infogar kommentar. Superbra för den som redigerar egna eller andras texter.
6. CTRL + Delete
Tar bort ordet till höger om markören. Bra för den som inte vill sitta och trycka som en galning på deleteknappen.
7. CTRL + End
Flyttar markören längst ner i dokumentet. Bra när du vill fortsätta där du slutade. Eller sätta punkt och gå hem.