Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen larmar om arbetsmiljön i Brynäs

Det är stora brister i arbetsmiljön i Brynäs IF. Nu vädjar Unionen till ishockeyföreningens nya styrelse att ta tag i problemen.
– Det är skrämmande hur personalen mår, säger Unionens ombudsman Annelie Giselson.
Oscar Broström Publicerad
Pontus Lundahl/TT, Janerik Henriksson/TT.
Det är problem med arbetsmiljön i ishockeyföreningen Brynäs IF. Pontus Lundahl/TT, Janerik Henriksson/TT.

Unionens medlemmar i Brynäs IF mår dåligt. Det uppenbarade sig tydligt när Annelie Giselson, ombudsman på fackförbundet, beställde en OSA-enkät – som mäter organisatorisk och social arbetsmiljö – från medarbetarna i Brynäs.

I veckan har även SvenskaFans.com rapporterat om att källor inom föreningen vittnar om tystandskultur, bristande kommunikation mellan arbetsgivare och personal och en ansträngd arbetssituation.

– Man pratar om varandra och inte med varandra. De har ingen kommunikation och det är knappt att de anställda får någon information. Ibland får de läsa om den i tidningen, säger Annelie Giselson till Kollega.

Turbulens i Brynäs

Den senaste tiden i Brynäs har varit turbulent. Bland annat har flera styrelsemedlemmar och personer i chefsposition lämnat sina uppdrag, något det skrivits mycket om i både lokaltidning och rikspress. Men den dåliga arbetsmiljön uppstod inte under våren.

– Det kommer från långt tillbaka i tiden. Jag tycker att det är styrelsens ansvar och det står jag för. Jag vill inte lägga ansvaret på varken klubbdirektör, sportchef eller tränare – det är styrelsens ansvar, säger Giselson.

– Jag har frågat styrelsen varför man inte har kontaktat oss tidigare och då har de sagt att de inte vetat att man kan.

Ny styrelse ska utses

Under tisdagskvällen håller Brynäs IF årsmöte. Sedan tidigare står det klart att föreningen kommer att få en ny styrelse. I en tv-debatt med Gefle Dagblad/Arbetarbladet säger de två kandidaterna till ordförandeposten att de bägge vill arbeta för att förbättra arbetsmiljön.

Unionens ombudsman hoppas också att så blir fallet.

– Jag önskar att man får en bra relation och att Unionen och Brynäs styrelse kan jobba sida vid sida med det här. Jag hoppas också att de tar in personalen mer i det här, det är ändå de som gör jobbet.

Unionen har runt 25 medlemmar på ishockeyföreningens kansli, samt ett flertal spelare. Kollega har sökt Brynäs tidigare styrelseordförande för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält

Arbetsmiljö

7 bra kortkommandon i Word

Kortkommandon kan rädda dig från musarm och axelsmärta. Här är sju kommandon i Word som du (kanske) inte visste fanns.
David Österberg Publicerad 19 september 2025, kl 07:37
Tangentbord kortkommandon laptop
Med kortkommandon i Word slipper du musklick som kan leda till musarm och värk i axeln. Foto: Colourbox.

Runt en miljon svenskar drabbas någon gång av musarm. Besväret orsakas av att handen under lång tid hålls i ett onaturligt läge och av att musklerna i armar och fingrar blir överansträngda av små, upprepade rörelser.

Att använda kortkommandon när du jobbar i Word är ett smart sätt att minska musanvändandet och samtidigt spara tid. De flesta av oss vet att CTRL + S sparar ett dokument och att CTRL + A markerar all text. Men här är sju kortkommandon som du kanske inte visste fanns:

 

1. CTRL + Backsteg 

Tar bort ordet till vänster om markören. Bra för den som inte vill sitta och trycka som en galning på backstegsknappen.

2. CTRL + Y

Upprepar det du nyss skrev. Smart om man, likt Jack Nicholson i The Shining, vill fylla en hel sida med samma text.

3. CTRL + Högerpil

Flyttar markören till början av nästa ord. Hjälpsamt för den som snabbt vill vidare.

4. CTRL + Z

Ångrar det du nyss skrev. Ibland blir det fel. Tur då att det finns ett kortkommando som gör allting ogjort.

5. CTRL + Alt + M

Infogar kommentar. Superbra för den som redigerar egna eller andras texter.

6. CTRL + Delete

Tar bort ordet till höger om markören. Bra för den som inte vill sitta och trycka som en galning på deleteknappen.

7. CTRL + End

Flyttar markören längst ner i dokumentet. Bra när du vill fortsätta där du slutade. Eller sätta punkt och gå hem.