Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen: Hårdare klimat för säljare

Mer kontrollerade, högre tempo och hårdare krav på resultat. Villkoren för säljare har förändrats mycket de senaste åren och allt färre orkar stanna i yrket hela livet. Det menar Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
MIND AND I/Colourbox
MIND AND I/Colourbox

Att vara säljare är ett tufft jobb – och så har det varit i alla tider. Förr blev många i yrket alkoholiserade till följd av det hårda och kringflackande livet. Samtidigt fanns det en frihet – så länge man levererade spelade det inte någon roll hur man utförde arbetsuppgifterna.

Så ser dock villkoren inte ut för dagens säljare. På kort tid har de blivit den yrkesgrupp som är allra hårdast kontrollerad av sina arbetsgivare.

Läs mer: "Man måste vara stark, annars går man sönder"

– Det är jättestor skillnad mot tidigare. Säljare mäts på ett sätt som ingen annan grupp, dessutom mäts de mot varandra. Ny teknik som gps har gjort att arbetsgivaren vet exakt hur många mil en säljare avverkat och hur fort hen kört mellan kundbesöken. I stället för omtanke och trygghet pressas många till ett hetsigt tempo som ofta kan vara trafikfarligt, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Säljare är Unionens klart största medlemsgrupp. Här hittar vi de medlemmar som har lägst – och högst – lön. Toppsäljare av till exempel IT-system, maskiner till industrin och medicinskteknisk utrustning tjänar många gånger långt över 100 000 kronor i månaden.

Läs mer: Tipsen till dig som vill bli säljare

Oavsett vilken nivå man befinner sig på har man någon form av prestationsbaserad lön. Och det är ärenden som rör just provision som är vanligast förekommande hos Unionen. Förbundets inställning är att man ska kunna leva på sin grundlön, provisionen ska vara en guldkant i tillvaron.

– Problemet är att provisionsdelen ofta är för hög. Det är vanligt att man har 20 000 i grundlön och upp till 20 000 som provisionslön. Man anpassar sitt liv efter det men får sedan bekymmer när försäljningen går sämre, säger Gunilla Krieg.

De osäkra inkomsterna och pressen att leverera gör att många säljare lider av sömnproblem och psykosomatiska besvär.

– Nästan alla säljare jobbar väldigt mycket, men få kan få ihop en bra lön om man håller sig till en 40-timmarsvecka. Det är väldigt få som orkar arbeta som säljare hela livet.

Ett problem med för stor andel provision är att man drabbas extra hårt vid exempelvis sjukskrivning eller föräldraledighet. Unionen anser att en genomsnittsprovision bör betalas ut vid frånvaro och rekommenderar alla i säljyrket att skriva ett avtal för att reglera detta. Risken är annars att man får avdrag på lönen både under den tid man är borta och månaden efter, vilket även påverkar ersättningen från Försäkringskassan.

Ingen kan få ihop en bra lön om man håller sig till en 40-timmarsvecka

Det är inte ovanligt att säljare går miste om sin provision om en kund inte vill eller kan betala, trots att kunden tagit emot och använt varorna. Det förekommer också förskottsutbetalningar av provisionslön där den som inte säljer tillräckligt kan bli skyldig arbetsgivaren pengar när man slutar.

– Det genomgående i branschen är att det är individen som tar all risk. Många företag ser säljarna som utbytbara, men så var det inte förr, då var företagen rädda om dem.

Det största problemet för dagens säljare är otryggheten, enligt Gunilla Krieg. Bristen på skyddsnät gör att många kvinnor aktivt väljer bort yrket.

– Det är förknippat med för stor risk. Om det fanns bra villkor och trygghet vid föräldraledighet och sjukdom skulle fler kvinnor välja yrket. Det är en viktig uppgift för oss i Unionen att förändra avtalen, säger hon.

De största fördelarna är goda möjligheter till utveckling och hög lön.

– Det är ett tufft jobb och det är inte alla som klarar av det. Men den som gör det har stora möjligheter till mer avancerade uppgifter. Yrket handlar inte om vilka formella meriter du har utan om vad du presterar.

Läs mer: En säljares förmiddag

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Prevents vd: ”Viktigt att chefen vågar fatta beslut”

Susanna Ribrant är vd för Prevent, experterna på arbetsmiljö. Hon har nu varit chef längre än hon inte varit det. Och insett vad en sådan bör vara bra på – liksom beteenden som är mindre bra.
Sandra Lund Publicerad 6 maj 2026, kl 06:01
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.