Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen anmäler HIF till Arbetsmiljöverket

Fotbollsklubben Helsingborgs IF brister i sitt arbetsmiljöarbete. Det anser Unionen som anmält klubben till Arbetsmiljöverket.
David Österberg Publicerad 7 januari 2020, kl 15:56
Andreas Hillergren/TT
Anställda på HIF:s kansli har vittnat om brister i ledarskapet och att styrelsen inte gjort något åt problemen. Andreas Hillergren/TT

Under hösten rapporterade tidningen Helsingborgs Dagblad om dålig arbetsmiljö för de anställda på Helsingborgs IF:s kansli. Flera medarbetare vittnade om brister i ledarskapet och att styrelsen inte gjorde något för att komma till rätta med problemen. De drabbade berättade att de blivit utfrysta, nonchalerade och fråntagna sina arbetsuppgifter.

I november gjorde företrädare för Unionen besök på kansliet. Efteråt krävde fackförbundet flera åtgärder för att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren fick två veckor på sig att återkomma med ett svar, men svarade aldrig. Strax före jul skickade därför det regionala arbetsmiljöombudet en begäran om ingripande till Arbetsmiljöverket. Där pågår fortfarande handläggningen.

Styrelsen och klubbledningen för Helsingborgs IF besvarar kritiken på klubbens hemsida. Enligt dem var svarstiden alltför kort för att kunna lämna ett genomarbetat material och när de bad om mer tid fick de inget gehör för det.

Ledningen hävdar också att arbetsmiljön på kansliet är god och att det visade sig i den senaste medarbetarundersökningen.

– Trots att den (…) visar goda resultat är vi inte nöjda där. Vi ser tydligt att vi behöver arbeta med personalens återhämtning samt ytterligare förbättra relationerna på arbetsplatsen, säger klubbdirektör Joel Sandborg, enligt hemsidan.

Under året ska klubben presentera en policy och rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Ann-Charlotte Andersson är regionalt arbetsmiljöombud för Unionen Sydväst. Hon säger att HIF inte kunde visa att de bedrev systematiskt arbetsmiljöarbete, trots att flera anställda vittnat om kränkningar och andra brister i den psykosociala arbetsmiljön.

Hon tycker inte heller att svarstiden på två veckor var för kort.

– Vi begärde inte att de skulle ha en fullständig redogörelse för hur de skulle arbeta med arbetsmiljön. Om man börjar från noll tar det ju tid. Men vi efterlyste en viljeinriktning, att de visade att de tog frågan på allvar.

Tror du att ni kommer till rätta med arbetsmiljöproblemen?

– Det hoppas jag verkligen. Vi är ju måna om att våra medlemmar ska ha en bra arbetsmiljö och inte blir sjuka på jobbet. Och vi samarbetar gärna med arbetsgivaren och hoppas att de i fortsättningen kontaktar oss om de behöver hjälp. Nu ligger ärendet hos Arbetsmiljöverket, men jag hoppas att arbetsgivaren redan nu påbörjar arbetet med att förbättra arbetsmiljön. 

HIF vill inte kommentera frågan ytterligare utan hänvisar till texten på klubbens hemsida.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.