Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen anmäler HIF till Arbetsmiljöverket

Fotbollsklubben Helsingborgs IF brister i sitt arbetsmiljöarbete. Det anser Unionen som anmält klubben till Arbetsmiljöverket.
David Österberg Publicerad
Andreas Hillergren/TT
Anställda på HIF:s kansli har vittnat om brister i ledarskapet och att styrelsen inte gjort något åt problemen. Andreas Hillergren/TT

Under hösten rapporterade tidningen Helsingborgs Dagblad om dålig arbetsmiljö för de anställda på Helsingborgs IF:s kansli. Flera medarbetare vittnade om brister i ledarskapet och att styrelsen inte gjorde något för att komma till rätta med problemen. De drabbade berättade att de blivit utfrysta, nonchalerade och fråntagna sina arbetsuppgifter.

I november gjorde företrädare för Unionen besök på kansliet. Efteråt krävde fackförbundet flera åtgärder för att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren fick två veckor på sig att återkomma med ett svar, men svarade aldrig. Strax före jul skickade därför det regionala arbetsmiljöombudet en begäran om ingripande till Arbetsmiljöverket. Där pågår fortfarande handläggningen.

Styrelsen och klubbledningen för Helsingborgs IF besvarar kritiken på klubbens hemsida. Enligt dem var svarstiden alltför kort för att kunna lämna ett genomarbetat material och när de bad om mer tid fick de inget gehör för det.

Ledningen hävdar också att arbetsmiljön på kansliet är god och att det visade sig i den senaste medarbetarundersökningen.

– Trots att den (…) visar goda resultat är vi inte nöjda där. Vi ser tydligt att vi behöver arbeta med personalens återhämtning samt ytterligare förbättra relationerna på arbetsplatsen, säger klubbdirektör Joel Sandborg, enligt hemsidan.

Under året ska klubben presentera en policy och rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Ann-Charlotte Andersson är regionalt arbetsmiljöombud för Unionen Sydväst. Hon säger att HIF inte kunde visa att de bedrev systematiskt arbetsmiljöarbete, trots att flera anställda vittnat om kränkningar och andra brister i den psykosociala arbetsmiljön.

Hon tycker inte heller att svarstiden på två veckor var för kort.

– Vi begärde inte att de skulle ha en fullständig redogörelse för hur de skulle arbeta med arbetsmiljön. Om man börjar från noll tar det ju tid. Men vi efterlyste en viljeinriktning, att de visade att de tog frågan på allvar.

Tror du att ni kommer till rätta med arbetsmiljöproblemen?

– Det hoppas jag verkligen. Vi är ju måna om att våra medlemmar ska ha en bra arbetsmiljö och inte blir sjuka på jobbet. Och vi samarbetar gärna med arbetsgivaren och hoppas att de i fortsättningen kontaktar oss om de behöver hjälp. Nu ligger ärendet hos Arbetsmiljöverket, men jag hoppas att arbetsgivaren redan nu påbörjar arbetet med att förbättra arbetsmiljön. 

HIF vill inte kommentera frågan ytterligare utan hänvisar till texten på klubbens hemsida.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält