Högsta andelen långtidsfriska finns bland ingenjörer, dataspecialister, ekonomer, personaltjänstemän samt i gruppen övrig kontorspersonal. Lägsta andelen bland undersköterskor, grundskolelärare och andra lärare, barnskötare, maskinoperatörer och monteringsarbetare. <br />
Publicerad
Detta enligt studien Långtidsfriskas arbetsvillkor, gjord av Gunnar Aronsson och Tomas Lindh på Arbetslivsinstitutet. Undersökningen bygger på ett representativt urval på 2 000 personer. Dessa besvarade en enkät två gånger med ett års mellanrum. Författarna understryker att långtidsfriskhet är ett relativt outforskat fenomen. Samt att det är mycket tydligt relaterat till psykosociala arbetsmiljöförhållanden. Som att man trivs med jobbet, är nöjd med sin insats och får uppskattning av chef och arbetskamrater. Det är något fler män än kvinnor som är långtidsfriska - 31 procent män och 26 procent kvinnor. Tydliga mål tycks ha en kraftigare friskhetseffekt bland kvinnor än bland män. Faktorer som bidrar till långtidsfriskhet är att man är i det yrke man vill ha och på en arbetsplats där man vill vara. Men också att man själv kan bestämma arbetstakten, inte arbetar under hård tidspress och inte ställs inför svårförenliga krav.
Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp
Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT
Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbetsskador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra.
Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.
Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm
– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande.
Vanligaste arbetsolyckorna
1. Ramla inomhus.
2. Ramla utomhus.
3. Ramla i trappa.
4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.
5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding.
Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbetsskador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.
Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet
Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck.
Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet.
Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken
Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer.
På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.
Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön.
Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar
Effekter av vibration/vibrationsskador.
Psykisk sjukdom.
Bullerskador, tinnitus.
Sjukdomar i andningsorganen.
Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.
Källa: Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbetsskador bland privatanställda tjänstemän, 2026.
En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT
Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.
Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.
Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan.Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.
Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.