Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tusentals besökare till kärnkraftverken - trots corona

När svenska kärnkraftverk ska underhållas reser tusentals personer dit för att jobba. Trots risken för smittspridning av coronaviruset kommer även i år extrapersonal från flera länder till Forsmark och Ringhals. Något som lett till oro bland anställda.
David Österberg Publicerad
Tomas Oneborg / SvD / TT
Både anställda och anhöriga till personal på Forsmark är oroliga för smittspridning av corona när över 1 000 personer nu reser dit. Tomas Oneborg / SvD / TT

En gång om året stängs reaktorerna vid svenska kärnkraftverk av i omgångar. Under några veckor utförs service, tester och moderniseringar. Dessutom byts en del av uranbränslet ut. Arbetet kallas revision.

En revision kräver mycket personal. Därför hyr kärnkraftverken in flera hundra – ibland upp mot 2 000 – entreprenörer för att klara av arbetet.

I går, söndag, inledde kärnkraftverket i Forsmark sin revision av reaktor 2. Den pågår till den 26 juni och Forsmark räknar med att drygt 1 000 personer kommer att vara där under perioden, även om inte alla är där samtidigt. Majoriteten är extrapersonal som rest till Forsmark från olika delar av Sverige, men även från länder som Danmark, Finland och Tyskland. Det kan innebära ökad risk för smittspridning av coronaviruset och enligt Upsala Nya Tidning har det lett till oro, främst bland anhöriga till anställda.

Läs mer: Oro på Forsmark efter misstänkt coronafall

Josef Nylén är presschef på Forsmark. Han säger till Kollega att det finns personal som är orolig.

– Det måste man ha respekt för. Samtidigt är det så att vi har vidtagit en rad säkerhetsåtgärder för att skydda varandra och minska risken för spridning av covid-19. Vi tar de här frågorna på stort allvar och följer myndigheternas restriktioner samtidigt som vi också har egna förhållningsregler och särskilda hygienrutiner, säger han.

Hur sårbart är kärnkraftverket om många ur personalen skulle bli sjuka?
– Vi har en god beredskap och planering för en rad olika scenarion. Just nu har vi sjukskrivningstal på en normal nivå, men vi har som en del i vår pandemiplan också en omfallsplanering om läget skulle förändras. I alla lägen sätter vi säkerheten främst.

Hur arbetar ni för att minska risken?
– Åtgärderna handlar bland annat om information om vad som gäller för att vistas på Forsmark, om handspritstationer, mattält, hygienstationer samt säkra personalflödesvägar.

Hade ni kunnat skjuta på revisionen?
– I praktiken hade det varit svårt. Forsmarks kärnkraftverk ingår i energisektorn som är en samhällsviktig verksamhet. Den el vi producerar behövs inte minst för att sjukvården och andra delar av välfärden ska fungera. Vi behöver rusta anläggningen inför kommande driftsäsong och genomföra kravställda åtgärder.

Även Ringhals är mitt uppe i revision av en av reaktorerna. Enligt presschefen Anna Collin har det inte varit aktuellt att skjuta upp den.

Hur ser ni på risken för ökad smittspridning?
– Vår sjukfrånvaro ligger på en stabil och låg nivå vilket vi är tacksamma för. Vi försöker underlätta för alla att hålla extra god hygien, vi skapar förutsättningar och uppmanar ständigt att avstånd till andra ska hållas, säger hon.

Enligt Anna Collin har reserestriktionerna inte lett till svårigheter att hitta den kompetens de behöver under revisionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.

 

Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.