Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tigercats vd förnekar sextrakasserier

Sedan Sif stämt Tigercat AB för att man ignorerat sexuella trakasserier på arbetsplatsen försöker nu arbetsgivaren visa att den utsatta kvinnan ljuger.<br />- Jag är inte förvånad, säger Sifs jurist Nina Johansson.<br />
Publicerad
- Ord står alltid mot ord i de här fallen. Det är därför de är så svåra. Naturligtvis påstår de att det inte är sant, de skulle aldrig erkänna det här.
Kvinnan hävdar att hon flera gånger utsatts för sexuella trakasserier av företagets vd. Förra sommaren chockades hon svårt då hon i en skrivbordslåda hittade ett fotomontage av sig själv med en penis i munnen. Hon gjorde en polisanmälan och slog genast larm, både till vd:n och företagets kanadensiska moderbolag. Då arbetsgivaren inte gjorde något för att förbättra situationen kände hon sig tvungen att säga upp sig.
Sif har stämt Tigercat AB i Arbetsdomstolen, AD, eftersom man anser att företaget i strid mot jämställdhetslagen inte vidtagit åtgärder trots att man kände till trakasserierna.
Förbundet hävdar också att företaget gjort sig skyldig till brott mot anställningsskyddslagen då uppsägningen provocerades fram och kräver att kvinnan får drygt en halv miljon kronor i skadestånd.
I ett svaromål till AD uppger nu Tigercat AB att vd:n tillbakavisar att han trakasserat kvinnan, att han tagit hennes uppgifter på allvar och så långt möjligt försökt ta reda på var fotomontaget kom ifrån. Därmed är jämställdhetslagens krav uppfyllda, hävdar företaget.
I skrivelsen uppges att kvinnan hade en annan anställning på gång då hon sa upp sig, i oktober förra året. Därför måste påståendet om att hon kände sig tvingad att sluta på grund av sexuella trakasserierna vara en efterkonstruktion, hävdar Tigercat AB. Därmed har man inte heller brutit mot anställningsskyddslagen.
I ett yttrande vidhåller förbundet sin tidigare inställning och uppger också att uppgiften om att kvinnan hade en ny anställning på gång då hon sa upp sig förvånar både henne och den nye arbetsgivaren.
- Behovet av en vikarie uppstod inte förrän i samband med att årets semestrar planerades, i april 2004, skriver Sifs jurist Nina Johansson och fortsätter:
- Den lokale inköpschefen vände sig i april till Arbetsförmedlingen och frågade om det fanns arbetssökande som kunde bedömas vara lämpliga för arbetet. Arbetsförmedlingen anvisade fyra personer och samtliga kallades till intervju varpå kvinnan erbjöds jobbet.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie

Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Elisabeth Brising Publicerad 9 april 2026, kl 06:01
Michael Rosander
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU

Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.  

– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.  

Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat. 

Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap 

Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.

Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.

Hur vet ni det här?

Michael Rosander
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander. 

Hur definierar ni mobbning?

– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.

Mobbing står på tre ben, förklarar han: 

  1. Utsatthet för negativa beteenden.
  2. Systematik i utsattheten.
  3. Att en person hamnar i underläge.

Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor

Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå. 

–  Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning. 

Kontorslandskap inte mer kreativt 

 Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom. 

– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration. 

Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?

– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )

Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor? 

– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander. 

Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap

Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren. 

– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där. De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.

Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?

  • Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
  • I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
  • Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
  • Studien: Workplace Bullying in the Open: the Risks Associated with Working in an Open Office (2026) har gjorts av Michael Rosander och Morten Birkeland Nielsen, universitetet i Bergen.