Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stressen på jobbet ökar bland unga

En majoritet av landets unga tjänstemän upplever att de är stressade under en vanlig arbetsvecka. Samtidigt vill de ha en karriär där det finns balans mellan arbete och fritid. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2019, kl 06:30
Fredrik Sandberg/TT
Att ständigt vara nåbar för jobbet kan skapa stress. Fredrik Sandberg/TT

Unga tjänstemän mellan 18-36 år upplever sitt arbetsliv som allt mer stressat. Tillsammans med Novus har Unionen undersökt hur gruppen unga ser på balans i arbetslivet. Undersökningen visar att mer än varannan upplever stress på jobbet en vanlig arbetsvecka. Resultatet visar också att andelen stressade ökar – från 48 procent år 2017, då undersökningen genomfördes senast, till 53 procent år 2019.

– De unga tjänstemännen stressas av att de har för mycket att göra, att de inte har någon att lämna över till om de är borta och av otydliga förväntningar från chefen. Att dessa variabler ligger bakom jobbstress känner vi igen från Arbetsmiljöbarometern, säger Annica Hedbrant, Unionens arbetsmiljöexpert.

Faktorer som slimmade organisationer, otydlighet och bristande ledarskap skapar stress i alla åldrar.

– Detta är risker som ska hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete och ett sådant måste prioriteras för att arbetslivet ska vara hållbart för tjänstemännen.

Enligt Martin Linder, ordförande för Unionen, är det arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetarna har förutsättningar att hinna med jobbet på utsatt arbetstid.

– Det är allvarligt att majoriteten av de unga upplever stress på jobbet varje vecka. Arbetsgivare måste ta de ungas jobbstress på allvar och prioritera att skapa en bra arbetsmiljö för alla medarbetare innan det leder till ohälsa, säger han i ett pressmeddelande.

Läs mer: Därför blir fler unga utbrända

Ett annat viktigt verktyg är att ta fram en tydlig policy för när medarbetarna förväntas vara tillgänglig för jobbet på mobil och mejl och sen efterleva policyn.

På frågan vad som kännetecknar ett framgångsrikt arbetsliv svarar närmare 40 procent balans mellan arbete och fritid. Det anses viktigare än att ständigt utvecklas i jobbet, att ha en hög lön och att göra karriär.

– Arbetsgivare som vill vara attraktiva för unga och bibehålla kompetens måste visa att de tar arbetsmiljöfrågor på allvar, säger Martin Linder.

Läs mer: "Jag älskade mitt jobb"

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.