Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stressen på jobbet ökar bland unga

En majoritet av landets unga tjänstemän upplever att de är stressade under en vanlig arbetsvecka. Samtidigt vill de ha en karriär där det finns balans mellan arbete och fritid. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Att ständigt vara nåbar för jobbet kan skapa stress. Fredrik Sandberg/TT

Unga tjänstemän mellan 18-36 år upplever sitt arbetsliv som allt mer stressat. Tillsammans med Novus har Unionen undersökt hur gruppen unga ser på balans i arbetslivet. Undersökningen visar att mer än varannan upplever stress på jobbet en vanlig arbetsvecka. Resultatet visar också att andelen stressade ökar – från 48 procent år 2017, då undersökningen genomfördes senast, till 53 procent år 2019.

– De unga tjänstemännen stressas av att de har för mycket att göra, att de inte har någon att lämna över till om de är borta och av otydliga förväntningar från chefen. Att dessa variabler ligger bakom jobbstress känner vi igen från Arbetsmiljöbarometern, säger Annica Hedbrant, Unionens arbetsmiljöexpert.

Faktorer som slimmade organisationer, otydlighet och bristande ledarskap skapar stress i alla åldrar.

– Detta är risker som ska hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete och ett sådant måste prioriteras för att arbetslivet ska vara hållbart för tjänstemännen.

Enligt Martin Linder, ordförande för Unionen, är det arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetarna har förutsättningar att hinna med jobbet på utsatt arbetstid.

– Det är allvarligt att majoriteten av de unga upplever stress på jobbet varje vecka. Arbetsgivare måste ta de ungas jobbstress på allvar och prioritera att skapa en bra arbetsmiljö för alla medarbetare innan det leder till ohälsa, säger han i ett pressmeddelande.

Läs mer: Därför blir fler unga utbrända

Ett annat viktigt verktyg är att ta fram en tydlig policy för när medarbetarna förväntas vara tillgänglig för jobbet på mobil och mejl och sen efterleva policyn.

På frågan vad som kännetecknar ett framgångsrikt arbetsliv svarar närmare 40 procent balans mellan arbete och fritid. Det anses viktigare än att ständigt utvecklas i jobbet, att ha en hög lön och att göra karriär.

– Arbetsgivare som vill vara attraktiva för unga och bibehålla kompetens måste visa att de tar arbetsmiljöfrågor på allvar, säger Martin Linder.

Läs mer: "Jag älskade mitt jobb"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.