Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Strålningsforskare lägger av

Strålningsforskaren Olle Johansson tvingas avbryta sin forskning. Vetenskapsrådet vill inte satsa mer pengar och Johansson kommer inte heller att få något mer bidrag från Sif.<br />
Publicerad
I rapporten från Vetenskapsrådet är kritiken förödande mot Johanssons grupp vid
Karolinska institutet. Några utländska forskare hävdar att Johansson har alltför spekulativa hypoteser om samband mellan strålning och hälsorisker.
- Det är viktigt att forskning kritiseras, och jag vill gärna veta om vi gjort något fel. Då vill jag också veta var vi gjort fel och vilken forskningsrapport som klargör det, men det verkar jag inte få svar på, säger Olle Johansson.
- Vi har varit på gränsen till nedläggning en tid, och detta blir spiken i kistan. Det är bara att packa ihop.
Johansson sitter under samtalet och slänger papper. Han har under dagen fått e-post från människor som är besvikna på Vetenskapsrådet, men han har inte hört något från Sif.
Johansson har under detta år kunnat fortsätta sin forskning tack vare att han fått pengar från Sif och TCO. Pengarna har getts som ett lokalbidrag, och det är inte aktuellt att ge mer, enligt Barbro Sundqvist, enhetschef på Sif.
- Det var ett engångsstöd som inte avsåg själva forskningen. Vi har inga pengar i vår budget för detta nu, säger hon.
Olle Johansson fick tidigare i höst ett brev från henne och en tjänsteman vid TCO. Han ombads att inte nämna Sif och TCO bland de sponsorer som han tackade. Johansson uppfattade att det som utlöste fackens irritation var hans rapport om radiostrålning och hudcancer, och att han uppmanades att enbart ägna sig åt elöverkänslighet.
Barbro Sundqvist förnekar att hon skrivit ett brev till Johansson, men medger sedan att ett sådant brev "skickats av en arbetsgrupp", där hon och ett par andra ingår.
- Ja, det stämmer. Jag har undertecknat brevet. Sif hade nämnts i samband med Johanssons forskning och man kunde få uppfattningen att vi stödde hans forskning. Men vi skulle aldrig lägga oss i forskningen, säger Barbro Sundqvist.

DAG BREMBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält