Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Större ansvar till landstingen ska ge färre sjukskrivningar

Låt landstingen dela på ansvaret för att få ner sjukskrivningarna. Om varje sjukintyg innebar en direkt kostnad för dem skulle de öka sina ansträngningar att få ner sjukskrivningstalen.
Publicerad
Förslaget är en del av rapporten "Sjukvården och de sjukskrivna - kan pengarna användas bättre?" gjord av Sveriges läkarförbund.
Enligt förslaget skulle landstingen behöva ett tillskott från statskassan på 250 miljoner kronor. Försäkringskassan skulle få en motsvarande kostnadssänkning.
Läkarförbundet anser att det i Sverige saknas en seriös diskussion om vilka resurser som behövs för att vi ska få bukt med sjukskrivningarna. Bristen på distriktsläkare är stor, närmare bestämt saknas 1 500, och många läkare är långtidssjukskrivna. Det finns också ett stort underskott på sjuksköterskor och läkarsekreterare.
- Om primärvården vore tillräckligt utbyggd och landstingen hade något att vinna på att människor inte sjukskrevs så lättvindigt skulle antalet sjukskrivna i dag vara kanske tio procent lägre än nu, säger Kåre Jansson, utredningschef på Läkarförbundet. Med tio procent färre sjukskrivna skulle vår BNP öka med en procent eller i pengar 23 miljarder kronor.
Som undertecknare av sjukintyg har läkare en viktig roll i sammanhanget. Det är lättare och går fortare att sjukskriva en patient, särskilt om det är just sjukskrivning han/hon vill ha, än att informera om och motivera varför det inte nödvändigtvis är bästa lösningen. Det är ingen hemlighet att en stor del av landets läkare behöver utbildas i försäkringsmedicin.
Läkarförbundets ordförande Bernhard Grewin är medveten om att normerna för sjukskrivning har luckrats upp. Om läkarna följde regelverket skulle sjukskrivningstalet vara bara hälften av det nuvarande.
- Alltså borde det inte vara så svårt att hitta landsting som vill pröva vår modell.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält