Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Storföretagens arbetsmiljö synas

Arbetsmiljöinspektionen granskar 14 företagskoncerner och myndigheter med tillsammans fler än 100 000 anställda.
Publicerad


Några av de verkliga jättarna på den svenska arbetsmarknaden ska utsättas för AI:s skärskådning: ABB, IKEA, Posten, Securitas och Falcks. Två livsmedelsjättar, Swedish Meat och Arla Foods, finns med i svepet. De myndigheter man inspekterar är Luftfartsverket, Migrationsverket och Jordbruksverket. Sveriges Television är med på mediasidan. Utöver IKEA granskas detaljhandelsföretagen Dressman, OnOff och Överskottsbolaget.
Istället för att dela upp kraven på de olika arbetsplatserna var för sig, ställer AI nu upp "Sverige-krav" mot de högsta företags- och myndighetsledningarna. Dessa krav ska uppfyllas på alla de arbetsställen där koncernerna eller myndigheterna har sin verksamhet. Samtliga AI:s distrikt, från Luleå i norr till Malmö i söder, är involverade i offensiven.
Det är första gången som Arbetsmiljöinspektionen genomför en stor och landsomfattande offensiv för att få bort dåliga arbetsmiljöer. Ett annat syfte är att markera arbetsmiljöarbetets betydelse för de högsta cheferna på koncern- och myndighetsnivå. Aktionen är så stor att den kommer att ta två år att genomföra. Först år 2004 kan en slutlig utvärdering göras.
- Vi inspekterar ett urval av arbetsgivarnas arbetsplatser, men de ska undanröja de brister vi finner på samtliga enheter, oavsett var i landet de befinner sig. Om inte detta sker tar vi till tvångsåtgärder som förelägganden, förbud och viten, berättar Rolf Perlman, jurist och projektansvarig på Arbetsmiljöinspektionen.
Totalt satsar AI över 1 miljon kronor på projektet. Om det slår väl ut kommer verksamheten att utvidgas till ännu fler riksomfattande koncerner och myndigheter i framtiden.
- Vi vill att kravnivån ska vara likadan för de olika arbetsplatserna var koncernen eller myndigheten än har sin verksamhet. Det ska inte vara lättare att bryta mot arbetsmiljölagen i Haparanda än i Ystad, säger Rolf Perlman.

BILL ERLANDSON

Myndigheter och koncerner som ingår i Arbetsmiljöinspektionens riksomfattande tillsyn:
1. Jordbruksverket
2. Luftfartsverket
3. Migrationsverket
4. ABB Service
5. Arla Foods
6. Dressman
7. Falck Security
8. IKEA
9. ONOFF Sverige
10. Posten Sverige/postcenter
11. Securitas Värde
12. Swedish Meats
13. Sveriges Television
14. Överskottsbolaget


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här

 

Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.