Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stora Enso minskar utsläpp

Tio svenska företag är skyldiga till hälften av Sveriges utsläpp av koldioxid. Värst är Stora Enso, som ändå får beröm i tidningen Sveriges Natur.
Publicerad
När Sveriges Natur granskat vad företagen försöker göra, så har tidningen imponerats av Stora Enso. Företaget har under 2001 satsat på effektivare energianvändning och minskat sina utsläpp med 600 000 ton koldioxid, vilket är ungefär 1 procent av landets utsläpp.
Stora Ensos utsläpp av kväveoxider har minskats med 70 procent genom logistikarbete och genom att man använder energisnåla fartyg.
Underkänt betyg får Akzo Nobel, som inte ens svarat på frågor om utsläpp och miljöarbete.
- Akzo Nobel är ett exempel på företag som gömmer sig bakom vackra formuleringar om hållbar utveckling, samtidigt som miljöarbetet i praktiken närmast är obefintligt, säger Anna Jonsson, miljöanalytiker på Green Index, som tagit fram underlaget till Sveriges Natur.
Granskningen visar att även om vissa företag minskar sina utsläpp med målmedvetet, långsiktigt miljöarbete är miljöfrågor oftast inte prioriterade.
- Så länge det är lönsamt för företagen att öka utsläppen kommer de självklart att göra det. Därför krävs ekonomiska styrmedel som tvärtom gör det lönsamt att minska utsläppen, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.
I svaret från ABB står också att koldioxidskatt skulle underlätta för dem att minska sina utsläpp. Ericsson är dock emot nya avgifter och menar att det i stället krävs ett ökat tryck från konsumenter.
En regel som tvingar företag att redovisa sina koldioxidutsläpp skulle vara positiv tycker tre av företagen: Concordia, SSAB och ABB. Övriga fyra företag som tog ställning föredrog frivillig redovisning.

DAG BREMBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält