Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Smittspridning ökar i öppna kontor

Öppna kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor försvårar samarbete och stör koncentrationen. Det visar en ny studie från Malmö universitet. Dessutom riskerar smittspridningen att öka.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Smittosäkra kontor? Med anledning av coronapandemin försöker forskare komma fram till hur man kan minska smittspridningen i kontorsmiljöer i framtiden. Shutterstock

De egna kontoren har försvunnit från många arbetsplatser och bytts mot öppna kontorslandskap eller aktivitetsbaserade kontor. I de senare är tanken att medarbetarna ska välja plats utifrån vilken arbetsuppgift de ska utföra. Förhoppningen är att kreativiteten, produktiviteten och interaktionen mellan medarbetarna ska öka.

Men flera forskningsstudier har visat att den typen av kontor riskerar att få rakt motsatt effekt. För några år sedan gjorde forskare från Malmö universitet en enkätundersökning för att ta reda på hur anställda på universitetet upplevde införandet av aktivitetsbaserat kontor. Den visade bland annat att trivseln minskade och att många började arbeta en större del av tiden hemifrån. 

Nu har forskarna följt upp undersökningen med en intervjustudie. Enligt den finns nästan bara nackdelar med aktivitetsbaserade kontor. De anställda upplevde att det var svårt att koncentrera sig, tvingades till långa mejlkonversationer och att villkoren för samarbete var sämre än innan flytten.  Många störde sig också på bristande ventilation och svårigheten att reglera ljus och temperatur.

Läs mer: Öppna kontorslandskap leder till övertid

– Det är svårt att utföra koncentrationskrävande arbetsuppgifter i ett aktivitetsbaserat kontor. Där finns hela tiden syn- och ljudintryck. Vi kunde också se att folk upplevde att gemenskap och samarbete minskade. De informella mötena försvinner lätt när man sitter 20 personer i ett rum. I stället för att gå och fika tillsammans går man och hämtar en kopp kaffe och går tillbaka till skrivbordet, säger Hanne Berthelsen, docent vid Malmö universitet och en av forskarna bakom studien.

Dessutom fick cheferna svårare att avgöra hur deras medarbetare mådde.

– De naturliga mötesplatserna försvann. Om en chef ville prata med en medarbetare var han eller hon tvungen att boka ett mötesrum. Många upplevde att relationen blev mer formell. 

Flera studier har visat omfattande problem med aktivitetsbaserade kontor. Varför tror du att de ändå införs?
– Min personliga uppfattning är att det är ekonomin som styr. I ett kortsiktigt perspektiv sparar man pengar när man kan ha 200 medarbetare i en lokal som ursprungligen rymde 70 medarbetare. Jag tror också att förespråkarnas argument väger tungt och att de inte ifrågasätts tillräckligt. Många arbetsgivare vet inte hur deras medarbetares arbetsdagar ser ut och om medarbetarna inte får vara delaktiga i övergången till aktivitetsbaserat blir det lätt fel.

Läs mer: Varken frisk eller smal av aktivitetsbaserat

Hanne Berthelsen tror inte att de forna kontorsrummen kommer att återvända. Däremot ser hon en trend mot att kanske tre, fyra personer delar på ett rum.

I studien från Malmö universitet undersöktes inte risken för ökad smittspridning. Det finns dock flera andra undersökningar som tyder på att smitta sprids lättare i landskap, jämfört med egna kontor. En studie från Stressforskningsinstitutet konstaterade till exempel att infektionsrisken ökar när många arbetar i samma rum.

– Vi vet från tidigare forskning att sjukfrånvaro och självskattad hälsa är sämre bland dem som arbetar i kontorslandskap. Fokus inom forskningen inom olika discipliner är nu att identifiera vad som behövs för att säkerställa säkra kontorsmiljöer i ett postpandemiskt perspektiv, säger Hanne Berthelsen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent.