Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Smittspridning ökar i öppna kontor

Öppna kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor försvårar samarbete och stör koncentrationen. Det visar en ny studie från Malmö universitet. Dessutom riskerar smittspridningen att öka.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Smittosäkra kontor? Med anledning av coronapandemin försöker forskare komma fram till hur man kan minska smittspridningen i kontorsmiljöer i framtiden. Shutterstock

De egna kontoren har försvunnit från många arbetsplatser och bytts mot öppna kontorslandskap eller aktivitetsbaserade kontor. I de senare är tanken att medarbetarna ska välja plats utifrån vilken arbetsuppgift de ska utföra. Förhoppningen är att kreativiteten, produktiviteten och interaktionen mellan medarbetarna ska öka.

Men flera forskningsstudier har visat att den typen av kontor riskerar att få rakt motsatt effekt. För några år sedan gjorde forskare från Malmö universitet en enkätundersökning för att ta reda på hur anställda på universitetet upplevde införandet av aktivitetsbaserat kontor. Den visade bland annat att trivseln minskade och att många började arbeta en större del av tiden hemifrån. 

Nu har forskarna följt upp undersökningen med en intervjustudie. Enligt den finns nästan bara nackdelar med aktivitetsbaserade kontor. De anställda upplevde att det var svårt att koncentrera sig, tvingades till långa mejlkonversationer och att villkoren för samarbete var sämre än innan flytten.  Många störde sig också på bristande ventilation och svårigheten att reglera ljus och temperatur.

Läs mer: Öppna kontorslandskap leder till övertid

– Det är svårt att utföra koncentrationskrävande arbetsuppgifter i ett aktivitetsbaserat kontor. Där finns hela tiden syn- och ljudintryck. Vi kunde också se att folk upplevde att gemenskap och samarbete minskade. De informella mötena försvinner lätt när man sitter 20 personer i ett rum. I stället för att gå och fika tillsammans går man och hämtar en kopp kaffe och går tillbaka till skrivbordet, säger Hanne Berthelsen, docent vid Malmö universitet och en av forskarna bakom studien.

Dessutom fick cheferna svårare att avgöra hur deras medarbetare mådde.

– De naturliga mötesplatserna försvann. Om en chef ville prata med en medarbetare var han eller hon tvungen att boka ett mötesrum. Många upplevde att relationen blev mer formell. 

Flera studier har visat omfattande problem med aktivitetsbaserade kontor. Varför tror du att de ändå införs?
– Min personliga uppfattning är att det är ekonomin som styr. I ett kortsiktigt perspektiv sparar man pengar när man kan ha 200 medarbetare i en lokal som ursprungligen rymde 70 medarbetare. Jag tror också att förespråkarnas argument väger tungt och att de inte ifrågasätts tillräckligt. Många arbetsgivare vet inte hur deras medarbetares arbetsdagar ser ut och om medarbetarna inte får vara delaktiga i övergången till aktivitetsbaserat blir det lätt fel.

Läs mer: Varken frisk eller smal av aktivitetsbaserat

Hanne Berthelsen tror inte att de forna kontorsrummen kommer att återvända. Däremot ser hon en trend mot att kanske tre, fyra personer delar på ett rum.

I studien från Malmö universitet undersöktes inte risken för ökad smittspridning. Det finns dock flera andra undersökningar som tyder på att smitta sprids lättare i landskap, jämfört med egna kontor. En studie från Stressforskningsinstitutet konstaterade till exempel att infektionsrisken ökar när många arbetar i samma rum.

– Vi vet från tidigare forskning att sjukfrånvaro och självskattad hälsa är sämre bland dem som arbetar i kontorslandskap. Fokus inom forskningen inom olika discipliner är nu att identifiera vad som behövs för att säkerställa säkra kontorsmiljöer i ett postpandemiskt perspektiv, säger Hanne Berthelsen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.