Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Smittspridning ökar i öppna kontor

Öppna kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor försvårar samarbete och stör koncentrationen. Det visar en ny studie från Malmö universitet. Dessutom riskerar smittspridningen att öka.
David Österberg Publicerad 3 december 2020, kl 14:23
Shutterstock
Smittosäkra kontor? Med anledning av coronapandemin försöker forskare komma fram till hur man kan minska smittspridningen i kontorsmiljöer i framtiden. Shutterstock

De egna kontoren har försvunnit från många arbetsplatser och bytts mot öppna kontorslandskap eller aktivitetsbaserade kontor. I de senare är tanken att medarbetarna ska välja plats utifrån vilken arbetsuppgift de ska utföra. Förhoppningen är att kreativiteten, produktiviteten och interaktionen mellan medarbetarna ska öka.

Men flera forskningsstudier har visat att den typen av kontor riskerar att få rakt motsatt effekt. För några år sedan gjorde forskare från Malmö universitet en enkätundersökning för att ta reda på hur anställda på universitetet upplevde införandet av aktivitetsbaserat kontor. Den visade bland annat att trivseln minskade och att många började arbeta en större del av tiden hemifrån. 

Nu har forskarna följt upp undersökningen med en intervjustudie. Enligt den finns nästan bara nackdelar med aktivitetsbaserade kontor. De anställda upplevde att det var svårt att koncentrera sig, tvingades till långa mejlkonversationer och att villkoren för samarbete var sämre än innan flytten.  Många störde sig också på bristande ventilation och svårigheten att reglera ljus och temperatur.

Läs mer: Öppna kontorslandskap leder till övertid

– Det är svårt att utföra koncentrationskrävande arbetsuppgifter i ett aktivitetsbaserat kontor. Där finns hela tiden syn- och ljudintryck. Vi kunde också se att folk upplevde att gemenskap och samarbete minskade. De informella mötena försvinner lätt när man sitter 20 personer i ett rum. I stället för att gå och fika tillsammans går man och hämtar en kopp kaffe och går tillbaka till skrivbordet, säger Hanne Berthelsen, docent vid Malmö universitet och en av forskarna bakom studien.

Dessutom fick cheferna svårare att avgöra hur deras medarbetare mådde.

– De naturliga mötesplatserna försvann. Om en chef ville prata med en medarbetare var han eller hon tvungen att boka ett mötesrum. Många upplevde att relationen blev mer formell. 

Flera studier har visat omfattande problem med aktivitetsbaserade kontor. Varför tror du att de ändå införs?
– Min personliga uppfattning är att det är ekonomin som styr. I ett kortsiktigt perspektiv sparar man pengar när man kan ha 200 medarbetare i en lokal som ursprungligen rymde 70 medarbetare. Jag tror också att förespråkarnas argument väger tungt och att de inte ifrågasätts tillräckligt. Många arbetsgivare vet inte hur deras medarbetares arbetsdagar ser ut och om medarbetarna inte får vara delaktiga i övergången till aktivitetsbaserat blir det lätt fel.

Läs mer: Varken frisk eller smal av aktivitetsbaserat

Hanne Berthelsen tror inte att de forna kontorsrummen kommer att återvända. Däremot ser hon en trend mot att kanske tre, fyra personer delar på ett rum.

I studien från Malmö universitet undersöktes inte risken för ökad smittspridning. Det finns dock flera andra undersökningar som tyder på att smitta sprids lättare i landskap, jämfört med egna kontor. En studie från Stressforskningsinstitutet konstaterade till exempel att infektionsrisken ökar när många arbetar i samma rum.

– Vi vet från tidigare forskning att sjukfrånvaro och självskattad hälsa är sämre bland dem som arbetar i kontorslandskap. Fokus inom forskningen inom olika discipliner är nu att identifiera vad som behövs för att säkerställa säkra kontorsmiljöer i ett postpandemiskt perspektiv, säger Hanne Berthelsen.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så vet du om du har en engagerad chef

Har din chef tydliga mål och är rättvis? Grattis – det kommer göra dig mer effektiv på jobbet. Här är checklistan i sex punkter som visar om chefen är engagerad och bra.
Elisabeth Brising Publicerad 5 juni 2024, kl 06:06
Enagerat team.
Enligt studier finns sex förmågor som en chef ska ha för att kunna kallas engagerad. Foto: Shutterstock

Hur känns det med din chef? Ledarskapet har stor betydelse för både prestation och hälsa på arbetet enligt Lina Ejlertsson, folkhälsovetare, forskare och föreläsare inom återhämtning i arbetsvardagen. 

Lina Ejlertsson. Foto: Privat

På Instagram driver hon kontot @återhämtningsforskaren där hon listat sex faktorer som visar om en chef är engagerad. 

– Vi vet att en engagerad chef påverkar välbefinnandet och möjligheten till återhämtning, säger Lina Ejlertsson. 

SÅ VET DU OM DU HAR EN ENGAGERAD CHEF

  1. Min chef behandlar alla medarbetare rättvist och respektfullt.
     
  2. Min chef främjar en känsla av gemenskap och samarbete i arbetsgruppen.
     
  3. Min chef har en tydlig och inspirerande vision för framtiden.
     
  4. Min chef uppmuntrar alla medarbetare att utvecklas så mycket som möjligt.
     
  5. Min chef litar på mig att fatta beslut inom mitt ansvarsområde.
     
  6. Min chef ger regelbunden och konstruktiv återkoppling på mitt arbete.

Lista av Lina Ejlertsson @återhämtningsforskaren på Instagram. 

En engagerad chef kan kommunicera visioner och mål på ett tydligt sätt som motiverar anställda enligt Lina Ejlertsson. En annan pusselbit är stöd och uppmuntran.

– En chef som ger mig stöd när jag behöver det och uppmuntran kopplat till jobbet jag gör, men också stöttar min utveckling. 

En del i det engagerade ledarskapet handlar om rättvisa och likabehandling. 

– Det är nära kopplat till psykologisk trygghet, att man får gehör för sina idéer och blir respekterad. 

Skapar vi-känsla i gruppen

Engagerade chefer jobbar också aktivt med att skapa en känsla av samhörighet i teamet.

Till receptet ”bra chef” hör också förmågan att ha tillit till den anställdas autonomi. 

– Att det finns självbestämmande och att chefen litar på en. Att jag kan fatta viktiga beslut och har frihet att utföra jobbet på bästa sätt, att chefen kan delegera, säger Lina Ejlertsson. 

Föregår med gott exempel

Till sist är det viktigt att chefen ger kontinuerlig feedback och även uppmuntrar till återhämtning. Ledare kan föregå med gott exempel i det hälsofrämjande arbetet. 

En engagerad chef kan bidra till att anställda får återhämtning under arbetsdagen, visar studier bland annat av Lina Ejlertsson. 

Hur går det till?

– Uppfyller chefen den här checklistan för engagemang kan det främja medarbetarnas upplevelse av återhämtning. 

Om man inte har en engagerad chef - vad kan man göra då?

– Försök hitta en kollega som ger dig energi, en som du litar på och kan reflektera med. 

Läs mer:
Schaufeli's principer om engagerat ledarskap kan en läsa om här: Schaufeli W. Engaging leadership: how to promote work engagement? Frontiers in psychology

Lina Ejlertssons studier på Lunds universitet finns här.