Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Skelett ska visa Sifs arbetsmiljöarbete

Stress står i fokus för Sifs pågående annonskampanj. Målgruppen är drygt en miljon högskoleutbildade i 25-40 åldern. Syftet är att uppmärksamma dem på att Sif arbetar med arbetsmiljö. Kostnaden är 9 miljoner kronor.
Publicerad
I Stockholm, Göteborg och Malmö har annonserna synts på 2 000 bussar och stortavlor. De som läser morgontidningarna möts nu av helsidesannonser med skelett, förhållandevis långa texter om stress och arbetsmiljö samt Sifs logotyp. Under vecka 43, som är den europeiska arbetsmiljöveckan, och fyra veckor framåt, kommer annonsering att ske i landets 33 största dagstidningar, affärspress och fackpress för IT-branschen. Även på webben kommer annonserna att synas på sajter som Aftonbladets, MSN, Yahoo, Finans Vision och Dagens Industri.
- Vi vill visa att Sif arbetar med arbetsmiljöfrågor. Det finns inte så stor kännedom om vad facket gör, säger Helena Ljungberg, projektledare på Sifs informationsenhet.
Kampanjen inleds när de 30 regionala arbetsmiljöombuden genomfört drygt 800 besök på företag. Ambitionen är att besöka 9 000.
- Många pekar på stress som problem, men vi har en lösning. Syftet är att inspirera till ett metodiskt arbetsmiljöarbete och skapa engagemang för det, säger Helena Ljungberg.
Syftet med kampanjen är också att skapa opinion bland beslutsfattare och politiker, liksom att nå nya medlemmar. Material har sänts ut även till klubbordföranden och arbetsplatsombud.
- Det är ingen rekryteringskampanj. Men jag tror att nya medlemmar kan lockas, jag tror att man sympatiserar med ett fack som arbetar med dessa frågor. Det här kan bidra till ett beslut, säger Helena Ljungberg.
Förra höstens annonskampanj med inkomstförsäkringen i fokus gav 600 nya medlemmar.
- Vi har inte gjort någon prognos, kanske får vi 100 nya medlemmar, säger Sifs marknadschef Emma Källgren.
Målgruppen för kampanjen är högskoleutbildade i 25-40-årsåldern, vilket är drygt en miljon människor. Kampanjen beräknas nå 80 procent av målgruppen med cirka 9 miljoner exponeringstillfällen.
Både före och efter kampanjen genomförs statistiska mätningar, genom intervjuer, för att se vilket resultat kampanjen har.
- Vi undersöker om kännedomen och kunskaperna om Sifs insatser för arbetsmiljön har ökat, säger Helena Ljungberg.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.