Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sjukskriven blev utan fast anställning

Han blev trakasserad på jobbet och sjukskriven. När sjukskrivningen upphör i mitten av april är han inte välkommen tillbaka.
Publicerad
Han fick en provanställning på Sykes Datasupport i Dals Ed i oktober. Allt verkade bra till en början, men i januari började märkliga saker inträffa. Hans telefon kunde vara omkopplad när han kom på morgonen, stolen frikopplad så han for till golvet när han satte sig. Han blev även anklagad för att ha skrivit kränkande om en medarbetare i en gemensam databas. I slutet av februari mådde han så dåligt att han blev sjukskriven. Strax därefter fick han besked om att provanställningen inte förlängs, något som mannen tolkar som kritik mot honom.
- Mordhot och felkopplad telefon kan jag leva med, men om jag blir anklagad för något vill jag veta vad det är. Jag vill ha en förklaring, säger han.
Pål Magnussen, ombudsman på Sif Trollhättan säger att Sykes har satt i system att provanställa. Arbetsgivaren har heller ingen skyldighet att motivera varför en provanställning inte övergår i fast anställning.
- Tanken med avtalet är inte att alla nyanställningar ska vara provanställningar, det ska vara av särskilda skäl. Sykes är ingen kul arbetsplats, säger han.
Sifmedlemmen bekräftar att företaget tillämpar provanställning för alla medarbetare.
- Det är ganska vanligt att det inte blir någon förlängning. För många är det en personlig katastrof, om de kommer från Danmark eller Norge för att jobba, säger mannen som själv tog ett banklån för att flytta till jobbet i Dals Ed.
- Jag har varit med om en hel del, men aldrig en så dålig arbetsplats som Sykes.
Han har erbjudits nytt jobb hos kommunen i Dals Ed.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält