Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

SAS-personal får ny arbetsgivare

SAS säljer ut sin marktjänst för att minska sina fasta kostnader. Planen är att outsourca tjänsten till Aviator, som i så fall blir ny arbetsgivare för 650 medarbetare i Sverige. Men Unionenklubben på SAS är rädd att de anställdas tuffa arbetsvillkor blir ännu tuffare hos Aviator.
Linnea Andersson Publicerad
JOHAN NILSSON / TT
Personalen på Arlanda och i Göteborg och Malmö får ny arbetsgivare när SAS säljer ut sin marktjänst. JOHAN NILSSON / TT

I förra veckan presenterade SAS Ground Handling (SGH) tillsammans med Aviator en avsiktsförklaring som innebär att Aviator ska ta över SAS marktjänst. Det gäller stationerna Arlanda, Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Oslo. På övriga stationer i Skandinavien är diskussionerna mellan flygbolaget och externa bolag redan igång, eller så är övertagandet redan ett faktum.  

I Sverige är det sammanlagt 650 medarbetare som får en ny arbetsgivare.

- Trots invändningar från medarbetare och fack har SAS sedan lång tid tillbaka beslutat att outsourca. Personalen är luttrad i den här frågan, jag vet inte hur länge vi har talat om outsourcing, säger Sven Cahier, ordförande i Unionens tjänstemannaförening på SAS.

Facket menar att det finns uppenbara fördelar med att företaget har kvar marktjänsten, som enligt dem är en del av kärnverksamheten. Som Kollega skrivit tidigare har SAS haft höga sjuktal de senaste åren. Situationen var enligt facket så illa att man anmälde sin arbetsgivare till Arbetsmiljöverket 2013. Efter anmälan blev en av påföljderna att SAS genomförde en enkät bland personalen.

- Resultaten var katastrofala. Vi har dels problem med sjukdom, dels med att orka jobba på grund av skiftgången.

På samtliga av SAS arbetsplatser finns lokala avtal som löser schemaläggningen av skiftarbetet. Sven Cahier önskar dock att Unionen hade jobbat mer för att få in bättre arbetstidsvillkor i det centrala avtalet då han ser en risk att Aviator, i sin iver att rationalisera och göra större vinster, förhandlar bort de lokala avtalen och drar ner på personal.

- Vi ser helt klart en oro att dagens arbetsvillkor, som inte är tillräckligt bra, försämras ytterligare.

Trots kritiken uttrycker Unionenklubben ändå en förhoppning om att Aviator snarare ska lära sig av SAS än tvärtom.

- Aviator har inte alltför bra rykte från Norge och det är SAS medvetet om. Men om de tar över Ground Handling i Sverige, Norge och Danmark så blir det definitivt en större del än de sköter i dag. Förhoppningsvis kommer kvaliteten som finns inom SAS att tas in i Aviator eftersom vi är mer kunniga, i stället för att de för över sitt kunnande till oss.

Generellt sett är kundverksamhet, det vill säga flygbolagsverksamhet och marktjänsten, inte särskilt lönsamt, enligt Sven Cahier. Bolag som Airbus och Boeing tjänar däremot pengar på flygplanstillverkning.

Aviator:

Aviator bildades 2010 och sköter i dag marktjänst på 23 olika flygplatser runt om i Skandinavien och Storbritannien. Bolaget har cirka 3 400 anställda och ägs till största del av riskkapitalbolaget Accent Equity.

Aviator.eu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.