Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så ska fallolyckorna minskas

Varje år halkar eller snubblar 5 000 svenskar på jobbet så illa att de blir sjukskrivna. I sommar ska Arbetsmiljöverket inspektera 500 arbetsplatser för att komma åt problemet.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Bananskal. En inte helt ovanlig orsak till ryggproblem och handledsbrott. Colourbox

Att snubbla på en sladd på kontoret kan verka som en bagatell jämfört med att till exempel ramla från en hög stege eller trappa. Men även dessa olyckor kan leda till skador som kräver sjukskrivning.

– Risken att halka eller snubbla finns inom alla branscher. Fallolyckor i kategorin ”på samma nivå” är en av våra vanligast anmälda olyckor, säger Ingegerd Glimberg, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Just därför ska nu Arbetsmiljöverket inspektera 500 arbetsplatser i hela landet där risken att halka är stor. Med start i juni och ända fram till september kan bland annat hotell- och restaurangbranschen, livsmedel- och detaljhandel men också metallindustrin råka ut för ett besök av verket.

Även på ett kontor där man mest sitter framför datorn kan medarbetare halka. Blöta skor eller ett regnvått paraply kan leda till en och annan otäck vurpa. Våta golv efter städning är en annan orsak till att många ramlar, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Med lite tur kommer man undan med några blåmärken men vanligaste skadorna vid denna typ av fallolycka är frakturer på hand- och fotleder och underarmar och underben.

Nu hoppas Arbetsmiljöverket att deras inspektioner ska få arbetsgivare att uppmärksamma problemet med halkolyckor på jobbet. Åtgärderna är oftast både enkla och kostnadseffektiva menar Ingegerd Glimberg.

- Arbetsgivaren kan tillsammans med skyddsombuden bedöma riskerna.  Man kan snubbla på nystädade golv, kablar och sladdar eller fastna i emballage som ligger och skräpar på kontoret. Det är enkla grejer att åtgärda men det krävs lite ordning och reda och lite rutiner.

Men om det är så enkelt, varför görs det inte nu?

- Man kanske nonchalerar det och tänker att var och en får ta reda på sitt eget skräp tills en medarbetare halkar.

Så förhindrar ni halkolyckor på jobbet

  • Se över städrutinerna. Inga medarbetare ska behöva gå på nysvabbade golv.
  • Plocka undan kablar och sladdar och andra lösa föremål som man kan fastna i och ramla.
  • Använd skrapgaller och torkmattor så skor inte tar med vätan in. Tänk också hur blöta paraplyer förvaras.
  • Var noga med sandning och snöröjning utanför entréer.
  • Arbetsmiljöverkets hemsida under "aktuellt" finns en checklista på hur man kan minska riskerna för fallolyckor på jobbet.

 

Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.