Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så hjälper sexdockor och zombies dig bli mer kreativ på jobbet

Trams och flams på jobbet kan göra under för både arbetsglädjen och kreativiteten. Det konstaterar Samuel West, doktor i organisationspsykologi vid Lunds universitet, som forskar om lekfullhet i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
John Henry brukar vara extragäst på Samuel Wests möten

 

Har du någon gång tapetserat kollegans kontor med post it-lappar eller utmanat arbetskamraterna på skrivbordstolsrally i korridoren? Då har du kanske kommit underfund med det psykologen Samuel West har lyckats belägga med sin avhandling – lek främjar såväl kreativitet som arbetsglädje.

- Nu när jag kom till jobbet efter ett möte på förmiddagen hade en kollega skapat en zombieinvasion på mitt skrivbord med hjälp av små zombiefigurer, berättar Samuel West.

- Att utsätta kollegor för skämt är kul, men allra roligast blir det när man bjuder in kollegor till leken.

I ett experiment lät Samuel West en grupp försökspersoner skjuta på varandra med skumgummiraketer på ett möte. De fick också klä ut sig i lösmustascher och äta sockervadd i stället för frukt. Kontrollgruppen fick däremot bara vanlig trist kaffe. Kreativitetstester efteråt visade på klart ökad kreativitet i lekgruppen.

Enligt West främjar leken kreativiteten genom att vi blir mer mottagliga för nya idéer och mindre rädda för att misslyckas.

- Jag har en kollega som tröttnade på att köra samma kurs om och om igen. Då började han undervisa med en falsk tysk brytning och det dröjde inte länge förrän alla deltagare började imitera honom.

- På vår arbetsplats har vi en väldigt hög tolerans för lek, så här måste vi tänja gränserna ännu mer. Vi har till exempel en manlig uppblåsbar sexdocka, John Henry, som sitter med som extragäst på våra möten med eget anteckningsblock och penna.

Men kan lekfullheten gå för långt?

- Det kan hända att hundar nafsar när de leker, men det är utan ont uppsåt. När uppsåtet är att skada eller förnedra någon eller när skämtet sker på bekostnad av någon, då är det inte roligt längre. Det är det som är så härligt med leken, alla känner när magin försvinner och det inte är kul längre, säger Samuel West, som kommer från USA och anser att svenskar inte alls är så tråkiga som de har rykte om sig att vara.

- Amerikanerna är duktiga på att leka utanför jobbet, men arbetslivet i USA är betydligt tråkigare än i Sverige – Silicon Valley undantaget.

Enligt Samuel West motiveras den nya generationen anställda mer av att har roligt på jobbet än av konventionella karriärstriggers som pengar och status.

- Visst vill de också ha pengar, men det finns starkare inre motivationer hos anställda födda efter millennieskiftet. För dagens arbetsgivare räcker det inte med att tillhandahålla ergonomiska skrivbord, de måste också skapa förutsättningar för de anställda att ha roligt på jobbet.

Har du några bra tips på jobblekar? Hör av dig!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält