Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så blev övervakningen möjlig

Smartphones och elfte september. Det är starka orsaker till att vi så lätt kan bli övervakade i dag, enligt Per Ström, en av landets främsta experter på it-säkerhet.
Anita Täpp Publicerad

Per Ström har skrivit flera böcker i ämnet och har också suttit i regeringens IT-råd.

Varför ska man bry sig om all registrering?
– Även om man inte gör något olagligt så har nog de flesta av oss ändå delar av vårt privatliv som vi vill behålla för oss själva av skäl som är högst relevanta och måste respekteras. Och även om det kanske inte är så stor risk för att det som registreras kommer ut så finns den ändå.

Vem har intresse av att utnyttja det?
– Det kan exempelvis vara företag som vill rikta sin annonsering, arbetsgivare som vill kartlägga sina anställda, bedragare och utpressare, en svartsjuk partner liksom polisen, Säpo och NSA.

Hur blev det ett problem?
– Ett avgörande steg togs när internet slog igenom 1995, nästa togs efter elfte september 2001. Då förändrades samhällsklimatet så att många tidigare fördämningar brast och man beslöt vidta långtgående åtgärder för att undanröja nästa attentat. Det öppnade upp för sådant som tidigare ansetts vara kränkande och politiskt omöjligt, inte bara i USA. Samhällsklimatet låg också till grund för att vi fick datalagsdirektivet i EU.

– Sedan har alla smartphones bidragit eftersom vi har vårt privatliv i dem. Och nu blir allt mer uppkopplat, som de elektroniska elmätarna som ger nya möjligheter att granska vårt privatliv eftersom elförbrukningen exempelvis går upp när vi går upp på morgonen och sätter på kaffekokare och andra apparater.

Vem installerar spionprogram?
– Det finns exempel på att man kan göra det som någon slags hobby, som när några finska ton­årskillar installerade det hos några tjejer som de då kunde se klä av sig i sovrummet. Sedan finns ju hela skalan av tänkbara spioner, från svartsjuka partners till NSA.

Blir du förvånad över alla möjligheter?
– I några av Snowdenavslöjandena har jag blivit det, även om jag redan har insett att det bara blir värre. Nyligen avslöjades att den som är intressant för NSA kan få en avlyssningsutrustning installerad i sin beställda dator under frakten. Och jag tror att vi snart kommer få se ett avslöjande om att det finns inbyggda övervakningskretsar i alla möjliga apparater. Alltså att mobil- och datortillverkare samarbetar med NSA och medvetet har byggt in hårdvara för att underlätta övervakning så att man exempelvis kan avlyssna en mobil även om den är avstängd.

Kan man gå under jorden i dag?
– Det kan man absolut göra rent principiellt men det skulle vara extremt svårt i verkligheten. För då kan man varken ha en dator eller mobil och måste kommunicera med andra direkt eller genom att skicka brev. Man skulle inte heller kunna åka kommunalt och måste låta bli bilen, utom möjligtvis på lands­bygden. Och de flesta jobb vore ju uteslutna, så det skulle nog bli en väldigt konstig tillvaro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.