Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så blev övervakningen möjlig

Smartphones och elfte september. Det är starka orsaker till att vi så lätt kan bli övervakade i dag, enligt Per Ström, en av landets främsta experter på it-säkerhet.
Anita Täpp Publicerad

Per Ström har skrivit flera böcker i ämnet och har också suttit i regeringens IT-råd.

Varför ska man bry sig om all registrering?
– Även om man inte gör något olagligt så har nog de flesta av oss ändå delar av vårt privatliv som vi vill behålla för oss själva av skäl som är högst relevanta och måste respekteras. Och även om det kanske inte är så stor risk för att det som registreras kommer ut så finns den ändå.

Vem har intresse av att utnyttja det?
– Det kan exempelvis vara företag som vill rikta sin annonsering, arbetsgivare som vill kartlägga sina anställda, bedragare och utpressare, en svartsjuk partner liksom polisen, Säpo och NSA.

Hur blev det ett problem?
– Ett avgörande steg togs när internet slog igenom 1995, nästa togs efter elfte september 2001. Då förändrades samhällsklimatet så att många tidigare fördämningar brast och man beslöt vidta långtgående åtgärder för att undanröja nästa attentat. Det öppnade upp för sådant som tidigare ansetts vara kränkande och politiskt omöjligt, inte bara i USA. Samhällsklimatet låg också till grund för att vi fick datalagsdirektivet i EU.

– Sedan har alla smartphones bidragit eftersom vi har vårt privatliv i dem. Och nu blir allt mer uppkopplat, som de elektroniska elmätarna som ger nya möjligheter att granska vårt privatliv eftersom elförbrukningen exempelvis går upp när vi går upp på morgonen och sätter på kaffekokare och andra apparater.

Vem installerar spionprogram?
– Det finns exempel på att man kan göra det som någon slags hobby, som när några finska ton­årskillar installerade det hos några tjejer som de då kunde se klä av sig i sovrummet. Sedan finns ju hela skalan av tänkbara spioner, från svartsjuka partners till NSA.

Blir du förvånad över alla möjligheter?
– I några av Snowdenavslöjandena har jag blivit det, även om jag redan har insett att det bara blir värre. Nyligen avslöjades att den som är intressant för NSA kan få en avlyssningsutrustning installerad i sin beställda dator under frakten. Och jag tror att vi snart kommer få se ett avslöjande om att det finns inbyggda övervakningskretsar i alla möjliga apparater. Alltså att mobil- och datortillverkare samarbetar med NSA och medvetet har byggt in hårdvara för att underlätta övervakning så att man exempelvis kan avlyssna en mobil även om den är avstängd.

Kan man gå under jorden i dag?
– Det kan man absolut göra rent principiellt men det skulle vara extremt svårt i verkligheten. För då kan man varken ha en dator eller mobil och måste kommunicera med andra direkt eller genom att skicka brev. Man skulle inte heller kunna åka kommunalt och måste låta bli bilen, utom möjligtvis på lands­bygden. Och de flesta jobb vore ju uteslutna, så det skulle nog bli en väldigt konstig tillvaro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.