Barbro Holm Ivarsson, projektledare på centrat, tror inte uppgiften leder till diskriminering av rökare eller att någon känner sig kränkt.
- Den enda anledningen till att vi går ut med uppgiften är att motivera arbetsgivarna att ta ett större ansvar för rökarna.
För en tjänsteman med en månadslön på 24 000 kronor ger rökningen 36 000 kronor i "extrakostnader" per år. I beräkningen har man utgått från att rökaren har åtta extra sjukdagar per år och att rökpauserna motsvarar 30 minuters produktionsbortfall per dag.
- Visst har vi varit oroliga för att gå ut med uppgiften, men efter att ha talat både med fackförbund och arbetsgivarföreträdare så anser vi att vi gör rätt. På det här viset får arbetsgivarna veta att det är lönsamt att hjälpa rökare, säger Barbro Holm Ivarsson.
I en annan undersökning framkom att endast 27 procent av arbetsgivarna erbjuder sina anställda hjälp med rökavvänjning. Omkring 70 procent av rökarna vill ha en sådan hjälp.
På flera arbetsplatser i landet har ickerökare numera förtur när de söker anställning.
Barbro Holm Ivarsson ser inget oroande i utvecklingen.
- Att rökare inte är lämpliga på vissa arbetsplatser där man har hand om exempelvis astmatiker eller behöver vara en god förebild för barn är väl ganska lätt att förstå.
Öppnar inte det förhållningssättet för diskriminering av olika grupper vid anställningar?
- Vi har ju lagar som förbjuder diskriminering av exempelvis handikappade och homosexuella. Men det finns ingen sådan lag vad gäller rökare och jag tycker det måste gå att välja bort rökare i vissa sammanhang. Alltså om två sökande har samma meriter, säger Barbro Holm Ivarsson.
Inte heller Sifs arbetsmiljöombudsman Runo Carlsson tror att rökare kommer att diskrimineras för att uppgiften om arbetsgivarens merkostnader avslöjats.
- Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att medverka till att förebygga ohälsa.
Och jag tror det ekonomiska incitamentet fungerar som en bra drivkraft till större insatser för att hjälpa rökarna från arbetsgivarens sida. Men arbetsmiljöarbetet får inte drivas så långt att det inskränker den enskildes integritet, säger han.
- Men att i anställningsprocessen välja bort någon som röker är enligt min personliga uppfattning helt oacceptabelt. Då kan det snart samma regler börja gälla den som av någon anledning har ett lite avvikande utseende eller liknande.
ANITA TÄPP
- Den enda anledningen till att vi går ut med uppgiften är att motivera arbetsgivarna att ta ett större ansvar för rökarna.
För en tjänsteman med en månadslön på 24 000 kronor ger rökningen 36 000 kronor i "extrakostnader" per år. I beräkningen har man utgått från att rökaren har åtta extra sjukdagar per år och att rökpauserna motsvarar 30 minuters produktionsbortfall per dag.
- Visst har vi varit oroliga för att gå ut med uppgiften, men efter att ha talat både med fackförbund och arbetsgivarföreträdare så anser vi att vi gör rätt. På det här viset får arbetsgivarna veta att det är lönsamt att hjälpa rökare, säger Barbro Holm Ivarsson.
I en annan undersökning framkom att endast 27 procent av arbetsgivarna erbjuder sina anställda hjälp med rökavvänjning. Omkring 70 procent av rökarna vill ha en sådan hjälp.
På flera arbetsplatser i landet har ickerökare numera förtur när de söker anställning.
Barbro Holm Ivarsson ser inget oroande i utvecklingen.
- Att rökare inte är lämpliga på vissa arbetsplatser där man har hand om exempelvis astmatiker eller behöver vara en god förebild för barn är väl ganska lätt att förstå.
Öppnar inte det förhållningssättet för diskriminering av olika grupper vid anställningar?
- Vi har ju lagar som förbjuder diskriminering av exempelvis handikappade och homosexuella. Men det finns ingen sådan lag vad gäller rökare och jag tycker det måste gå att välja bort rökare i vissa sammanhang. Alltså om två sökande har samma meriter, säger Barbro Holm Ivarsson.
Inte heller Sifs arbetsmiljöombudsman Runo Carlsson tror att rökare kommer att diskrimineras för att uppgiften om arbetsgivarens merkostnader avslöjats.
- Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att medverka till att förebygga ohälsa.
Och jag tror det ekonomiska incitamentet fungerar som en bra drivkraft till större insatser för att hjälpa rökarna från arbetsgivarens sida. Men arbetsmiljöarbetet får inte drivas så långt att det inskränker den enskildes integritet, säger han.
- Men att i anställningsprocessen välja bort någon som röker är enligt min personliga uppfattning helt oacceptabelt. Då kan det snart samma regler börja gälla den som av någon anledning har ett lite avvikande utseende eller liknande.
ANITA TÄPP
