Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rekordmånga chefer lär sig arbetsmiljö

Intresset för arbetsmiljöutbildningar växer. Under 2016 utbildade Prevent 12 600 personer, en ökning med hela 80 procent. Och det är cheferna som står för ökningen.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Sedan de nya reglerna om arbetsgivares arbetsmiljöansvar kom till har chefer strömmat till arbetsmiljöutbildningarna, Colourbox

De nya reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö, som trädde i kraft 31 mars 2016, innebär skärpta krav på landets arbetsgivare. Många företag vill nu lära sig hur man arbetar med reglerna i praktiken. Det är en förklaring till det växande intresset för arbetsmiljöutbildningar.

Den tydligaste trenden är att cheferna har blivit betydligt fler, förra året utgjorde de drygt hälften av deltagarna på utbildningarna. Många företag har också tagit chansen att få bidrag till utbildningen från AFA Försäkring.

– Vi ser en ökad medvetenhet. Generellt så når vi högre upp i de stora företagen nu än tidigare, allt oftare är ledningsgrupperna med och det är nytt, säger Marie Rubertsson Nerén, utbildningsledare som jobbar med företagsanpassade utbildningar på Prevent.

– När ledningen är med är det en tydlig signal om att arbetsmiljöfrågorna är viktiga, vilket ger avtryck på verksamheten. Att satsa på arbetsmiljö är också ett sätt att rekrytera ny personal.

Vilka förkunskaper cheferna som går utbildning har varierar stort. Störst behov finns kring grundläggande arbetsmiljökunskaper men också systematiskt arbetsmiljöarbete.

– Vissa har inte mycket kunskap alls. Det är ofta frågan om en grundutbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete samt att få cheferna att förstår sitt ansvar och roll, säger Marie Rubertsson Nerén.

Under 2016 utbildade Prevent sammanlagt 12 600 personer, jämfört med 7 000 året innan.  Störst intresse var det för utbildningar inom organisatorisk och social arbetsmiljö med 3 400 deltagare. Grundutbildningen Bättre arbetsmiljö hade 2 200 deltagare och Arbetsmiljö för chefer 2 100 deltagare.

Om Prevent

Prevent är en ideell organisation som hjälper företag och arbetsplatser att förbättra arbetsmiljön genom att informera, utbilda och ta fram produkter som är till hjälp i arbetsmiljöarbetet.

Prevent ägs av PTK, LO och Svenskt Näringsliv.

Prevent

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.