Kontorslandskap med mycket prat ger oss sämre minne, sänker prestationsförmågan och gör oss tröttare, hävdar psykologiprofessorn Anders Kjellberg. Värst är det på lunchrasten.
Publicerad
Risken för rena hörselskador i en kontorsmiljö är liten. Men kontorsbullret kan ge psykiska skador, i synnerhet om det är i form av mänskligt tal. - Prat är det i särklass mest störande bullret. det har en gräddfil till vårt medvetande och vi får anstränga oss för att hålla det borta, säger Anders Kjellberg, professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle. Våra hjärnor är så inriktade på att lystra till mänskligt tal att vi måste lägga kapacitet på att sortera bort det. Därför presterar vi sämre i miljöer med mycket prat, i alla fall när uppgiften är tankekrävande. Ett parti luffarschack med P1 påslagen kan fungera utmärkt, men inte ett parti vanligt schack. Experiment bland elever visar att deras inlärning fungerar sämre med prat omkring. Denna prestationsförsämring måste hjärnan hantera, antingen genom att prestera sämre eller genom att anstränga sig mer. Priset för det senare är ökad trötthet vid arbetsdagens slut. - Frågan är vem som får betala den dåliga arbetsmiljön, arbetstagaren eller arbetsgivaren. Folk är oftast så prestationsinriktade att de anstränger sig extra när förutsättningarna försämras, säger Anders Kjellberg. Han och andra arbetslivsforskare brukar förespråka tysta rum dit medarbetarna kan dra sig tillbaka för att vila öronen. För på lunchrestauranger och i matsalar är pratbullret ofta som allra värst. - Lunchrasten ger verkligen inte alltid den återhämtning som skulle behövas. Vi kliver in i ännu bullrigare miljöer när vi skulle behöva tystnad och kanske naturljud, säger Anders Kjellberg.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.