Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Pr-byrån som visar vägen

De vill vara branschens bästa arbetsgivare. Pr-byrån Westander har satt ribban högt och visat att det funkar - enhetschefen Birger Lycken berättar hur.
Petra Rendik Publicerad
Peter Knutson
Birger Lycken, enhetschef på Westander, berättar hur de jobbar för att medarbetarna ska få balans i livet. Peter Knutson

Det går bra för Westander just nu. De har flera gånger utsetts till årets pr-byrå och intäkterna ökar. Många inom branschen vill till Westander, det märks inte minst under de två årliga rekryteringstillfällena då över 300 söker per gång (de är för närvarande 33 personer på byrån).

Pr-konsulterna tjänar bra och företaget har ett kollektivt bonusystem där alla får lika mycket. Men frågan om det är pengarna som lockar? Det tror inte Birger Lycken, enhetschef på Westander.

Folk vill inte jobba där det inte finns möjlighet att vara en hel människa

Jobbet i sig, som går ut på att hjälpa företag och organisationer att göra sina röster hörda i samhällsdebatten, drar förstås. Men företagets syn på balans i livet – som möjlighet att jobba mindre, slippa övertid, ha ork och tid för att ägna sig åt hobbyn och hämta barnen på dagis utan att stressa ihjäl sig – lockar nog ännu mer.

– Självförverkligande blir allt viktigare. Folk vill inte jobba på arbetsplatser där det inte finns möjlighet att vara en hel människa, säger Birger Lycken.

Jobbet som pr-konsult är tempofyllt och krävande. Byrån vill ha talangfulla begåvningar som är drivande, kreativa och dynamiska, eller med ett annat uttryck: högpresterande.

– Men för att lyckas vara det behövs tid för annat utanför jobbet. Därför är en heltid hos oss 40-timmar, punkt, säger han.

Inom branschen finns annars ofta en osund övertidskultur som går ut över medarbetarnas hälsa och i slutändan över resultatet menar Birger Lycken. Och vem som helst kan jobba i 60-70 timmar i veckan, ett tag, men det kommer att påverkar produktiviteten och kvaliteten.

– Vi vill tänka långsiktigt och det gör vi genom att rekrytera och behålla begåvade människor.

En uttalad företagsfilosofi som framför allt cheferna lever efter och en levande policy som inte samlar damm i byrålådan. Det är framgångsfaktorn för att lyckas med detta, menar han.

– Mitt bästa råd till andra företag är att ta upp de här sakerna, både muntligt och skriftlig, i samband med rekrytering och sedan fortsätta prata om det hela tiden. Då surrar man sig vid masten – det blir svårt att inte göra verklighet av policyn eftersom medarbetarna har förväntningar.

Läs mer om Westander i Kollegas temanummer om jämställdhet - i din brevlåda och på webben den 19 oktober.

Så skapas en föräldravänlig arbetsplats

  • Uppmuntrar eller belöna inte övertid – det mår alla bra av även dem utan barn.
  • Jobba in ett system av ersättlighet. Inget jobb ska falla för att någon behöver vabba eller blir sjuk.
  • Uppmuntra att föräldrar med barn som ännu inte fyllt åtta år får gå ner i arbetstid. Det har de laglig rätt till, men kulturen på arbetsplatsen måste vara sådan att det verkligen accepteras.
  • Håll kontakt med föräldralediga, men ha respekt för hur mycket kontakt de vill ha med jobbet under ledigheten. På Westander håller man alltid föräldralediga informerade om det nödvändigaste, som att en ny kollega ska börja eller en annan sluta.
  • Ha en extra löneavstämning med medarbetare som återvänt från föräldraledigheten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält