Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Pr-byrån som visar vägen

De vill vara branschens bästa arbetsgivare. Pr-byrån Westander har satt ribban högt och visat att det funkar - enhetschefen Birger Lycken berättar hur.
Petra Rendik Publicerad
Peter Knutson
Birger Lycken, enhetschef på Westander, berättar hur de jobbar för att medarbetarna ska få balans i livet. Peter Knutson

Det går bra för Westander just nu. De har flera gånger utsetts till årets pr-byrå och intäkterna ökar. Många inom branschen vill till Westander, det märks inte minst under de två årliga rekryteringstillfällena då över 300 söker per gång (de är för närvarande 33 personer på byrån).

Pr-konsulterna tjänar bra och företaget har ett kollektivt bonusystem där alla får lika mycket. Men frågan om det är pengarna som lockar? Det tror inte Birger Lycken, enhetschef på Westander.

Folk vill inte jobba där det inte finns möjlighet att vara en hel människa

Jobbet i sig, som går ut på att hjälpa företag och organisationer att göra sina röster hörda i samhällsdebatten, drar förstås. Men företagets syn på balans i livet – som möjlighet att jobba mindre, slippa övertid, ha ork och tid för att ägna sig åt hobbyn och hämta barnen på dagis utan att stressa ihjäl sig – lockar nog ännu mer.

– Självförverkligande blir allt viktigare. Folk vill inte jobba på arbetsplatser där det inte finns möjlighet att vara en hel människa, säger Birger Lycken.

Jobbet som pr-konsult är tempofyllt och krävande. Byrån vill ha talangfulla begåvningar som är drivande, kreativa och dynamiska, eller med ett annat uttryck: högpresterande.

– Men för att lyckas vara det behövs tid för annat utanför jobbet. Därför är en heltid hos oss 40-timmar, punkt, säger han.

Inom branschen finns annars ofta en osund övertidskultur som går ut över medarbetarnas hälsa och i slutändan över resultatet menar Birger Lycken. Och vem som helst kan jobba i 60-70 timmar i veckan, ett tag, men det kommer att påverkar produktiviteten och kvaliteten.

– Vi vill tänka långsiktigt och det gör vi genom att rekrytera och behålla begåvade människor.

En uttalad företagsfilosofi som framför allt cheferna lever efter och en levande policy som inte samlar damm i byrålådan. Det är framgångsfaktorn för att lyckas med detta, menar han.

– Mitt bästa råd till andra företag är att ta upp de här sakerna, både muntligt och skriftlig, i samband med rekrytering och sedan fortsätta prata om det hela tiden. Då surrar man sig vid masten – det blir svårt att inte göra verklighet av policyn eftersom medarbetarna har förväntningar.

Läs mer om Westander i Kollegas temanummer om jämställdhet - i din brevlåda och på webben den 19 oktober.

Så skapas en föräldravänlig arbetsplats

  • Uppmuntrar eller belöna inte övertid – det mår alla bra av även dem utan barn.
  • Jobba in ett system av ersättlighet. Inget jobb ska falla för att någon behöver vabba eller blir sjuk.
  • Uppmuntra att föräldrar med barn som ännu inte fyllt åtta år får gå ner i arbetstid. Det har de laglig rätt till, men kulturen på arbetsplatsen måste vara sådan att det verkligen accepteras.
  • Håll kontakt med föräldralediga, men ha respekt för hur mycket kontakt de vill ha med jobbet under ledigheten. På Westander håller man alltid föräldralediga informerade om det nödvändigaste, som att en ny kollega ska börja eller en annan sluta.
  • Ha en extra löneavstämning med medarbetare som återvänt från föräldraledigheten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket