Ännu en gång gör SSAB:s ledning ett försök att ändra organisationen i Luleå. Men Sifklubbens vice ordförande Uno Granbom tror inte att det finns anledning att oroa sig.
Publicerad
- Det kommer att bli förändringar, hur de tänker göra vet jag inte i dag. Men det är inte så allvarligt, säger Granbom. Enligt Norrländska Socialdemokraten kan det vara fråga om att administrationen, 200 tjänster, ska koncentreras till Borlänge. - Det finns ingen anledning att flytta alla jobb från en ort till en annan. Inte med dagens teknik. Folk skulle i princip kunna jobba varifrån som helst. Vi får vänta och se. För drygt ett år sedan förhandlade fack och ledning i Luleå om en planerad omorganisation som skulle ha inneburit att hela ledningen placerades i Borlänge. Sifklubben protesterade mot planerna och hävdade att det kraftigt skulle försvåra det fackliga arbetet. Resultatet blev att en del får resa lite oftare mellan Luleå och Borlänge. Nu är det nya planer att ta ställning till. - Vi har en ny ung och frisk vd. Han ska ju sätta sin egen prägel på verksamheten. Men vi har en öppen och bra dialog, så vi ska nog hitta en lösning på det här, säger Uno Granbom. Han tror att antalet tjänster visserligen kan komma att reduceras. Men inte genom uppsägningar. På tjänstemannasidan är medelåldern hög, många står på gränsen till pension. En sannolik lösning är att man ser över arbetsinnehållet i de tjänster som står tomma, och eventuellt inte tillsäter dem igen. - Det kommer att bli en ganska behaglig resa som det ser ut nu. Än har vi inte börjat hetsa upp oss, säger Uno Granbom.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.