Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Okunskap om IT leder till miljardförluster

IT-avdelningar som inte förstår verksamheten och omogna system. Det tror Mats Andreasen, IT-arkitekt, är två av orsakerna till det utbredda teknikstrulet. Strul som årligen kostar svenska företag miljardbelopp.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Känner du också för att slå sönder din dator ibland? Du är inte ensam. En undersökning från Unionen visar att IT-strul dagligen stjäl 30 minuter av vår arbetstid. Colourbox

Ineffektiva IT-lösningar kostar varje år minst 14,5 miljarder för svenska företag vars anställda dessutom förlorar 30 minuters arbetstid om dagen på grund av IT-strul. Det visar en undersökning från Unionen där man undersökt tjänstemäns IT-miljö.

Mats Andreasen jobbar på Ascom och är styrelsemedlem i IASA, en internationell organisation för IT-arkitekter. Han tror att en bidragande orsak till det utbredda strulet är gapet mellan företagets verksamhet och dess IT-avdelning.

– Det finns nog 100 olika orsaker men det är något som man brukar lyfta fram. IT-arkitektens roll är många gånger just att överbrygga det gapet genom att förstå verksamheten och överföra det till tekniksidan.

Ett dilemma för många företag är huruvida man ska köpa in eller bygga IT-system själva. Ett beslut som ofta handlar om tid och pengar. Mats Andreasen menar att många företag köper in färdiga system utan att inse att de måste anpassas efter den egna verksamheten.

– Sedan tror jag att det finns en övertro på IT-avdelningarna, att man tänker ”hur svårt kan det vara?” Jag tror att IT underskattar problemet med att verkligen förstå vad användarna vill ha och hur man gör systemet användbart. Samtidigt är ledningens problem att man forcerar fram processen och kanske köper i stället för att bygga.

Enligt Unionens rapport anser endast tre av tio medarbetare att IT-systemen på deras arbetsplatser har införts utifrån väl förankrade förslag.

Dessutom visar undersökningen att problemet med förlorad arbetstid, och därmed företagens pengasvinn, har ökat det senaste året. Mats Andreasen tror att ökningen till stor del beror på fler plattformar och omogna system, men också på att användarnas krav ökar.

– I dag ska systemen funka på mobilen och i paddan också, man jobbar hemifrån eller i bilen. Många lösningar är nog inte helt mogna. Detsamma gäller molnlösningar som till slut kommer vara mogna men som ställer till bekymmer i dag.

En annan orsak till ökningen kan vara att man inte har kontroll över hur outsourcade system uppdateras. Dessutom åldras system och blir med tiden allt mer svåra att underhålla.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält