Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Okunskap om IT leder till miljardförluster

IT-avdelningar som inte förstår verksamheten och omogna system. Det tror Mats Andreasen, IT-arkitekt, är två av orsakerna till det utbredda teknikstrulet. Strul som årligen kostar svenska företag miljardbelopp.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Känner du också för att slå sönder din dator ibland? Du är inte ensam. En undersökning från Unionen visar att IT-strul dagligen stjäl 30 minuter av vår arbetstid. Colourbox

Ineffektiva IT-lösningar kostar varje år minst 14,5 miljarder för svenska företag vars anställda dessutom förlorar 30 minuters arbetstid om dagen på grund av IT-strul. Det visar en undersökning från Unionen där man undersökt tjänstemäns IT-miljö.

Mats Andreasen jobbar på Ascom och är styrelsemedlem i IASA, en internationell organisation för IT-arkitekter. Han tror att en bidragande orsak till det utbredda strulet är gapet mellan företagets verksamhet och dess IT-avdelning.

– Det finns nog 100 olika orsaker men det är något som man brukar lyfta fram. IT-arkitektens roll är många gånger just att överbrygga det gapet genom att förstå verksamheten och överföra det till tekniksidan.

Ett dilemma för många företag är huruvida man ska köpa in eller bygga IT-system själva. Ett beslut som ofta handlar om tid och pengar. Mats Andreasen menar att många företag köper in färdiga system utan att inse att de måste anpassas efter den egna verksamheten.

– Sedan tror jag att det finns en övertro på IT-avdelningarna, att man tänker ”hur svårt kan det vara?” Jag tror att IT underskattar problemet med att verkligen förstå vad användarna vill ha och hur man gör systemet användbart. Samtidigt är ledningens problem att man forcerar fram processen och kanske köper i stället för att bygga.

Enligt Unionens rapport anser endast tre av tio medarbetare att IT-systemen på deras arbetsplatser har införts utifrån väl förankrade förslag.

Dessutom visar undersökningen att problemet med förlorad arbetstid, och därmed företagens pengasvinn, har ökat det senaste året. Mats Andreasen tror att ökningen till stor del beror på fler plattformar och omogna system, men också på att användarnas krav ökar.

– I dag ska systemen funka på mobilen och i paddan också, man jobbar hemifrån eller i bilen. Många lösningar är nog inte helt mogna. Detsamma gäller molnlösningar som till slut kommer vara mogna men som ställer till bekymmer i dag.

En annan orsak till ökningen kan vara att man inte har kontroll över hur outsourcade system uppdateras. Dessutom åldras system och blir med tiden allt mer svåra att underhålla.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek