Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Ny studie ska kartlägga kabinpersonalens villkor

Knivskarp konkurrens, skärpta säkerhetsregler – och en pandemi. Europiska flygbranschen har varit under hårt tryck de senaste åren. Nu ska forskare vid Karolinska Institutet undersöka hur det påverkat kabinpersonalens arbetsmiljö.
Ola Rennstam Publicerad
Kabinanställd i flygplan (till vänster), Filippa Folke (till höger).
Filippa Folke jobbade själv som kabinpersonal under sin studietid och är särskilt intresserad av de konflikter som kan uppstå efter att personalens scheman komprimerats och man är färre personer i kabin. Foto: Leif R Jansson/TT

Filippa Folke, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet, varför vill ni undersöka kabinpersonalens villkor och arbetsmiljö?

– Efter Germanwings-olyckan 2015 förändrades många riktlinjer inom flyget. Hittills har alla studier kring förändringarna inom den europeiska flygmarknaden varit fokuserade på piloternas villkor. Så nu vill vi studera hur personalen i den andra änden av flygplanet har påverkats av förändrat regelverk, ökad konkurrens och covid.

– Med enkäten hoppas vi även fånga upp folk med otrygga anställningsvillkor och som inte är fackligt anslutna för att få ett så brett urval som möjligt. Här i Sverige har Unionen hjälpt till att skicka ut till sina medlemmar.

Vilka delar kommer ni att titta närmare på?

– Syftet med studien är att lokalisera organisatoriska och psykosociala riskfaktorer, vad kännetecknar exempelvis arbetsplatser där man har god hälsa, få symptom på psykisk ohälsa och god säkerhet? Och vilka faktorer förenar arbetsplatser där det brister? Ser man fler incidenter där folk har otrygga anställningar eller är inhyrda via bemanningsföretag?

– Jag arbetade själv som kabinanställd under min studietid och är särskilt intresserad av de konflikter som kan uppstå efter att personalens scheman komprimerats och man är färre personer i kabin. Det finns en inbyggd konflikt i att man ska arbeta med säkerhet, ge god service och samtidigt jobba snabbt för att säkerställa bolagens punktlighet. Hur agerar man till exempel om en passagerare inte vill följa säkerhetsföreskrifterna ombord?

Kommer ni även titta på den fysiska arbetsmiljön?

– Absolut. På många bolag har så kallade rest facilities* försvunnit till förmån för fler flygstolar. Vi har bland annat frågat om kabinpersonalen upplever att deras scheman möjliggör att de kan uppfylla basala behov som att gå på toa, få äta i fred, om de har möjlighet till vila eller privat sfär ombord.

Vilken betydelse har pandemin haft för arbetsmiljön?

– Vi har inte ställt några frågor kring risken för smitta men däremot kring hur arbetsvillkoren förändrats, redan nu ser vi enkätsvaren att många upplevt det väldigt jobbigt att arbeta i mask tolv timmar. Efter årsskiftet kommer vi att presentera våra första resultat från enkäten.

*Rest facilities är ett utrymme på flygplanen där kabinpersonal kan vila.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.