Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Ny studie ska kartlägga kabinpersonalens villkor

Knivskarp konkurrens, skärpta säkerhetsregler – och en pandemi. Europiska flygbranschen har varit under hårt tryck de senaste åren. Nu ska forskare vid Karolinska Institutet undersöka hur det påverkat kabinpersonalens arbetsmiljö.
Ola Rennstam Publicerad
Kabinanställd i flygplan (till vänster), Filippa Folke (till höger).
Filippa Folke jobbade själv som kabinpersonal under sin studietid och är särskilt intresserad av de konflikter som kan uppstå efter att personalens scheman komprimerats och man är färre personer i kabin. Foto: Leif R Jansson/TT

Filippa Folke, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet, varför vill ni undersöka kabinpersonalens villkor och arbetsmiljö?

– Efter Germanwings-olyckan 2015 förändrades många riktlinjer inom flyget. Hittills har alla studier kring förändringarna inom den europeiska flygmarknaden varit fokuserade på piloternas villkor. Så nu vill vi studera hur personalen i den andra änden av flygplanet har påverkats av förändrat regelverk, ökad konkurrens och covid.

– Med enkäten hoppas vi även fånga upp folk med otrygga anställningsvillkor och som inte är fackligt anslutna för att få ett så brett urval som möjligt. Här i Sverige har Unionen hjälpt till att skicka ut till sina medlemmar.

Vilka delar kommer ni att titta närmare på?

– Syftet med studien är att lokalisera organisatoriska och psykosociala riskfaktorer, vad kännetecknar exempelvis arbetsplatser där man har god hälsa, få symptom på psykisk ohälsa och god säkerhet? Och vilka faktorer förenar arbetsplatser där det brister? Ser man fler incidenter där folk har otrygga anställningar eller är inhyrda via bemanningsföretag?

– Jag arbetade själv som kabinanställd under min studietid och är särskilt intresserad av de konflikter som kan uppstå efter att personalens scheman komprimerats och man är färre personer i kabin. Det finns en inbyggd konflikt i att man ska arbeta med säkerhet, ge god service och samtidigt jobba snabbt för att säkerställa bolagens punktlighet. Hur agerar man till exempel om en passagerare inte vill följa säkerhetsföreskrifterna ombord?

Kommer ni även titta på den fysiska arbetsmiljön?

– Absolut. På många bolag har så kallade rest facilities* försvunnit till förmån för fler flygstolar. Vi har bland annat frågat om kabinpersonalen upplever att deras scheman möjliggör att de kan uppfylla basala behov som att gå på toa, få äta i fred, om de har möjlighet till vila eller privat sfär ombord.

Vilken betydelse har pandemin haft för arbetsmiljön?

– Vi har inte ställt några frågor kring risken för smitta men däremot kring hur arbetsvillkoren förändrats, redan nu ser vi enkätsvaren att många upplevt det väldigt jobbigt att arbeta i mask tolv timmar. Efter årsskiftet kommer vi att presentera våra första resultat från enkäten.

*Rest facilities är ett utrymme på flygplanen där kabinpersonal kan vila.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.