Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Ny studie ska kartlägga kabinpersonalens villkor

Knivskarp konkurrens, skärpta säkerhetsregler – och en pandemi. Europiska flygbranschen har varit under hårt tryck de senaste åren. Nu ska forskare vid Karolinska Institutet undersöka hur det påverkat kabinpersonalens arbetsmiljö.
Ola Rennstam Publicerad
Kabinanställd i flygplan (till vänster), Filippa Folke (till höger).
Filippa Folke jobbade själv som kabinpersonal under sin studietid och är särskilt intresserad av de konflikter som kan uppstå efter att personalens scheman komprimerats och man är färre personer i kabin. Foto: Leif R Jansson/TT

Filippa Folke, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet, varför vill ni undersöka kabinpersonalens villkor och arbetsmiljö?

– Efter Germanwings-olyckan 2015 förändrades många riktlinjer inom flyget. Hittills har alla studier kring förändringarna inom den europeiska flygmarknaden varit fokuserade på piloternas villkor. Så nu vill vi studera hur personalen i den andra änden av flygplanet har påverkats av förändrat regelverk, ökad konkurrens och covid.

– Med enkäten hoppas vi även fånga upp folk med otrygga anställningsvillkor och som inte är fackligt anslutna för att få ett så brett urval som möjligt. Här i Sverige har Unionen hjälpt till att skicka ut till sina medlemmar.

Vilka delar kommer ni att titta närmare på?

– Syftet med studien är att lokalisera organisatoriska och psykosociala riskfaktorer, vad kännetecknar exempelvis arbetsplatser där man har god hälsa, få symptom på psykisk ohälsa och god säkerhet? Och vilka faktorer förenar arbetsplatser där det brister? Ser man fler incidenter där folk har otrygga anställningar eller är inhyrda via bemanningsföretag?

– Jag arbetade själv som kabinanställd under min studietid och är särskilt intresserad av de konflikter som kan uppstå efter att personalens scheman komprimerats och man är färre personer i kabin. Det finns en inbyggd konflikt i att man ska arbeta med säkerhet, ge god service och samtidigt jobba snabbt för att säkerställa bolagens punktlighet. Hur agerar man till exempel om en passagerare inte vill följa säkerhetsföreskrifterna ombord?

Kommer ni även titta på den fysiska arbetsmiljön?

– Absolut. På många bolag har så kallade rest facilities* försvunnit till förmån för fler flygstolar. Vi har bland annat frågat om kabinpersonalen upplever att deras scheman möjliggör att de kan uppfylla basala behov som att gå på toa, få äta i fred, om de har möjlighet till vila eller privat sfär ombord.

Vilken betydelse har pandemin haft för arbetsmiljön?

– Vi har inte ställt några frågor kring risken för smitta men däremot kring hur arbetsvillkoren förändrats, redan nu ser vi enkätsvaren att många upplevt det väldigt jobbigt att arbeta i mask tolv timmar. Efter årsskiftet kommer vi att presentera våra första resultat från enkäten.

*Rest facilities är ett utrymme på flygplanen där kabinpersonal kan vila.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.