Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

NCC vann en miljon på sjukreformen

I sommar ska en första utvärdering av medfinansieringen av sjukpenningkostnaden presenteras. Men redan nu kan arbetsgivare visa att de tjänat på reformen.<br />
Publicerad
Ett exempel är byggföretaget NCC som enligt Dagens Nyheter minskade sina sjukkostnader med 1,1 miljoner kronor under förra året.
Marita Mannerfjord, Sifklubbsordförande på NCC:s huvudkontor med staber i Solna, är inte förvånad.
- Vi har visserligen jobbat länge och mycket med friskvård, hälsovård och arbetsmiljön inom företaget. Men i och med medfinanseringen har vi nu också verkligen hjälpts åt med rehabiliteringen av sjuka. Och då har folk kunnat komma tillbaka mycket snabbare, säger hon till Siftidningen.
Sif förklarade nyligen att man anser att medfinansieringen bör slopas, därför att den innebär orimliga kostnader för den enskilde företagaren och då den riskerar att minska arbetsgivarnas benägenhet att anställa.
Marita Mannerfjord vill inte kommentera Sifs uppfattning.
- Men själv tycker jag medfinansieringen är bra. I och med att företagen fått ett större ansvar så är de också mer intresserade av att folk ska vara friska och att få tillbaka sjuka snabbare. Och att man kan tjäna pengar på det är en bra morot.
Enligt flera preliminära rapporter har företagens kostnader minskat. I december gav regeringen Göteborgs och Umeås universitet medel till en utvärdering av medfinansieringen. Två delrapporter ska lämnas den 1 juli i år medan slutrapporterna beräknas vara klara senast 1 juli nästa år.

ANITA TÄPP

Fotnot:
Medfinansieringen innebär att arbetsgivaren får stå för 15 procent av sjukpenningskostnaden för en heltidssjukskriven, utöver hela kostnaden för de två första veckornas sjuklöneperiod. Samtidigt sänks arbetsgivareavgifterna. Om den sjukskrivne kan komma tillbaka på deltid eller får rehabiliteringen kan arbetsgivaren slippa kostnaden.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält